Tveksamt värde av EU-enkät med ”drogbrukare”

En stor europeisk webbundersökning om narkotika har gjorts riktad med frågor till droganvändare, i Sverige deltog drygt 5 500 personer. Men värdet av den och Folkhälsomyndighetens slutsatser kan ifrågasättas, skriver Staffan Hübinette i en analys.

För tredje gången har det europeiska narkotikacentret EMCDDA genomfört en webbenkät riktad till narkotikaanvändare för att få en bild av konsumtionsmönster, upplevelser av narkotikaanvändning och samhällets politik. Sverige deltar för första gången.

Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021 – Användningsmönster, köpvanor och upplevelser av narkotika bland personer med ett aktuellt bruk i Sverige pågick från mitten av mars till mitten av maj 2021 och omkring 50 000 personer från 30 länder deltog. Målgruppen var över 18 år och som använt narkotika under de senaste 12 månaderna. I Sverige ingick 5 528 personer. Rekryteringen gjordes av Folkhälsomyndigheten främst genom en annonskampanj i sociala medier och med hjälp av olika aktörer som ideella organisationer, sprututbytes- och beroendemottagningar.


Djungeltrumman gick i sociala medier, vilket sannolikt påverkade urvalet, många var unga män.

Deltagarna i den svenska undersökningen var i åldern 18–44 år, med störst andel i gruppen 25–34 år. Nästan 80 procent av deltagarna var män. Flertalet var enligt rapporten så kallade rekreationsanvändare där cannabis var huvudsubstans.

Antal svarande i Sverige för frågor om respektive substans var (några använde flera substanser):

  • cannabis (4 106 svar)
  • kokain (1 191)
  • ecstasy/MDMA (1 220)
  • amfetamin (1 121)
  • metamfetamin (89)
  • heroin (74)
  • nya psykoaktiva substanser (199)
  • tramadol (233)

Konsumtionsmönster
Överlag fanns ett positivt samband mellan att ha använt en substans under de senaste 30 dagarna och att även ha använt en annan substans under samma period.

Cannabis var överlägset vanligast förekommande, sett till såväl 12-månaders som 30-dagarsprevalens. Cannabis var också överlägset den substans som använts oftast under de senaste 12 månaderna. Inte ens heroin kunde mäta sig i frekvens med cannabis. Över 20 procent eller 737 av 3 736 av de som använde både hasch och marijuana använde detta mer än 300 dagar per år, det vill säga en daglig eller nästan daglig användning. Personer som använde cannabis rökte i genomsnitt cirka två joints, pipor eller bongar en vanlig dag.

För alla substanser fanns en relativt hög andel deltagare som angav som skäl att de ville bli höga eller ha kul.

Förutom att bli hög och ha kul, var det många som använde cannabis för att minska stress och slappna av, i viss mån sova bättre och behandla depression och ångest. Att minska smärta och inflammation var en annan orsak till att använda cannabis.

En relativt liten andel av deltagarna, 6,5 procent eller 267 personer, angav att de hade fått behandling (läkemedel eller terapi) för sitt narkotikabruk under de senaste 12 månaderna. Detta trots att 737 av cannabisanvändarna uppgav en daglig eller nästan daglig användning.

Det talar för att de allra flesta av deltagarna som har en regelbunden eller daglig användning inte själva uppfattar det som ett problem eller av olika anledningar inte vill söka vård.

I deltagarnas kommentarer framkommer att Sveriges narkotikalagstiftning, tillsammans med stigmatisering och misstro till samhället, upplevs utgöra hinder för att söka och få hälso- och sjukvård.

I rapporten konstateras att deltagarna ”upplever en ändrad narkotikalagstiftning som en lösning på dessa problem”, det vill säga avkriminalisering eller legalisering.

Över 90 procent instämde i påståendet att användning av cannabis borde vara lagligt.

FHM:s slutsatser
Deltagarnas kommentarer är knappast överraskande. Det är så resonemanget går bland unga cannabisanvändande män i cannabisforum på sociala medier. Mer överraskande är att Folkhälsomyndigheten oreflekterat har anammat resonemanget vilket reser frågan om myndigheten delar deltagarnas uppfattning att ”en ändrad narkotikalagstiftning som en lösning på dessa problem”.

Folkhälsomyndigheten drar två slutsatser. Man konstaterar att stigmatisering kan utgöra hinder för att söka vård.

”Enligt analysen … upplever deltagarna att den svenska narkotikalagstiftningen orsakar problem för både samhället och personer som använder narkotika. Stigmatisering och oro för att straffas på något sätt upplevs utgöra hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård.”

Den andra slutsatsen är att ”arbete för att minska psykisk ohälsa och stigmatisering av personer som använder narkotika är några av de områden som bör prioriteras för att minska användning och skadeverkningar av narkotika”.

Att lagstiftningen skulle vara ett hinder för att söka vård av rädsla för att straffas är en vanligt förekommande uppfattning eller snarare missuppfattning. Den som söker vård riskerar inte att straffas. Antalet vårdtillfällen och personer som fått vård har också ökat och studier visar att de allra flesta av de som dött av överdos haft kontakt med och varit föremål för vård och andra insatser vilket knappast skulle varit fallet om de trott att de skulle straffas. Tvärtom kan det vara så, särskilt för ungdomar, att förbudet och ett ingripande av polisen lett till kontakt med vården som annars inte hade skett. Lösningen är alltså inte nödvändigtvis en avkriminalisering eller legalisering, som användarna anser, utan bättre information

En jämförelse med alkohol visar också att flertalet som har ett regelbundet bruk, missbruk eller beroende inte söker vård trots att alkohol är legalt.

Av enkätsvaren framgår att den främsta anledningen till användning av narkotika är att ha kul och bli hög. Trots det drar Folkhälsomyndigheten slutsatsen att undersökningen tillför ny kunskap och kan användas i förebyggande arbete och att minska psykisk ohälsa bör prioriteras för att minska användning och skadeverkningar av narkotika.

Att förebygga psykisk ohälsa är viktigt, men lär knappast påverka användningen i samhället annat än möjligen marginellt.

Om psykisk ohälsa i någon större utsträckning skulle förklara narkotikaanvändning och för den delen alkoholanvändning skulle det betyda att den psykiska ohälsan drastiskt försämrades mellan 1965 och 1975 då alkohol- och narkotikakonsumtionen ökade kraftigt, särskilt bland unga. På motsvarande sätt skulle den psykiska hälsan förbättrats radikalt under 1980-talet för att återigen försämras kraftigt under 1990-talet.

Det är knappast troligt att den psykiska ohälsan bland gymnasieelever är sex gånger högre i Colorado än i Sverige, även om cannabisanvändningen där är sex gånger högre.

Det mesta talar för att helt andra faktorer har påverkat konsumtionsutvecklingen och skillnader mellan samhällen som kulturella och politiska trender, nya substanser, tillgänglighet, lagstiftning och kontroll.

Om den främsta anledningen till narkotikaanvändning är att ha kul kanske det är i den änden preventionsarbetet ska börja.

Flera undersökningar visar också att en av de främsta anledningarna till varför ungdomar inte använder narkotika eller fortsätter att använda sedan de prövat är förbudet och risken att bli upptäckt till exempel av polisen. Då är det inte kul längre, men verkningsfullt.

EU-enkät om narkotika

Webbenkäten framtagen av EU:s narkotikabyrå EMCDDA insamlades 2021 svar på cirka 200 frågor om européers erfarenhet, mönster, köpvanor och upplevelser av ett aktuellt narkotikabruk. Cirka 50 000 deltog i 30 länder, varav cirka 5500 i Sverige.

Svenska resultaten redovisade av Folkhälsomyndigheten: Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021 – Användningsmönster, köpvanor och upplevelser av narkotika bland personer med ett aktuellt bruk i Sverige (pdf-fil, 48 sidor)

Några resultat, enligt FHM:s sammanfattning:
• Olika substanser används, köps och upplevs på olika sätt och av olika anledningar
• Stigmatisering kan utgöra hinder för att söka vård
• Känsla av utsatthet kan leda till färre och missvisande svar på undersökningar

Webbenkätens resultat kan ge ökad förståelse för de som använder narkotika och kan få betydelse i drogpreventivt arbete.
/Drugnews

Annonser