[UPPDAT] Regeringen föreslår att skatterna på alkohol och tobak höjs vid nästa två årsskiften. Priset blir då för en flaska vin som idag kostar 72 kronor drygt tre kronor dyrare och ett paket cigaretter cirka 3:50 kronor dyrare från januari 2024. /”Höjningen på alkoholskatt är otillräcklig”, anser IOGT-NTO.
I promemorian föreslår finansdepartementet (pdf-fil, 48 sidor) att skatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter höjs med 5 procent från januari 2023 och med ytterligare 7,6 procent från januari 2024. Skatten på starksprit höjs med en procent från 2023 och lika mycket till från januari 2024.
Effekten blir att en starköl (50 centiliter, 5,3 volymprocent) höjs från dagens 15:90 kronor till 16:30 respektive 16:80 kronor. En flaska starksprit (35 centiliter, 37,5 procent) höjs från 110 kronor idag till 111 respektive 112 kronor vid de två höjningarna.
Ett boxvin (tre liter, 14 procent) som kostar 199 kronor idag på Systembolaget höjs till 204 respektive 212 kronor.
Skattehöjningen på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus, tuggtobak och övrig tobak föreslås höjas med 3 procent från januari 2023 och ytterligare 1 procent 2024. Och e-vätskor och övriga nikotinhaltiga produkter höjs 1 procent vid vardera årsskiften.
En dosa snus som idag kostar 50 kronor höjs till 50:70 respektive 51:20 kronor. Och ett paket cigaretter som kostar 71 kronor höjs till först 73 kronor och från 2024 till 74:50 kronor.
Höjningen på tobak är utöver omräkningen med hänsyn till förändrat konsumentprisindex, vilket inte görs för alkohol. Regeringen motiverar skattehöjningarna av folkhälsoskäl för att minska efterfrågan och konsumtion av alkohol och tobak. Men att höjningar inte blir så höga att de leder till ökad oregistrerad konsumtion (läs: ökad smuggling).
Det är första gången sedan 2017 som alkoholskatten höjs och alkohol har inte hängt med i prisutvecklingen när såväl BNP och allmänna prisläget ökat. Tobaksskatten höjdes senast 2015 och idag är tobak i Sverige nästan billigast i EU utifrån befolkningens köpkraft.
Nettoeffekten till statskassan beräknar finansdepartementet till 1,4 miljarder kronor extra i höjd alkoholskatt och till 560 miljoner kronor mer i höjd tobaks- och nikotinskatt. Intäkter totalt handlar om några tiotals miljarder i dessa punktskatter, (11,8 miljarder kronor för tobak och 16,3 miljarder för alkohol år 2020, enligt Ekonomifakta).
Promemorian går nu ut på en remissrunda och svaren ska senast vara åter till departementet 18 mars 2022.
Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO tycker att regeringens föreslagna höjning av alkoholskatten är otillräcklig och inte tar alkoholens negativa inverkan i samhället på allvar.
– Alkoholskatten bör höjas så att priset på alkohol ökar i förhållande till inflation och inkomster. Detta med tanke på alkoholkonsumtionens inverkan på hälsa, trygghet och samhällskostnader, säger förbundsordförande Lucas Nilsson i ett pressmeddelande.
Och att alkoholens pris är ett viktigt verktyg för att minska alkoholkonsumtion och skador.
En beräkning av alkoholens kostnader för samhället beräknades för år 2017 till 103 miljarder kronor av analysföretaget Ramboll. Därför behövs fortsatta höjningar för att ”rent ekonomiskt matcha kostnaderna”, menar IOGT-NTO.