Höjningarna följer förslaget i den promemoria som finansdepartementet presenterade i början av året och som varit på remissrunda under våren. Nya propositionen beslutade regeringen om dagens före Folknykterhetens dag i torsdags.

Cigaretter och snus föreslås i den höjas med cirka 3 procent vid nästa årsskifte och ytterligare 1 procent januari 2024, vilket innebär ett par kronor dyrare per paket och dosa. Dessutom höjs skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter med cirka 1 procent från 2024, enligt förslaget.

Öl och vinskatten föreslås höjas med 5 procent nästa år och ytterligare cirka 8 procent från år 2024. Medan skatten på sprit höjs med 1 procent från 2023 och lika mycket 2024, (för att inte riskera leda till ökad oregistrerad konsumtion, dvs ökad smuggling).

Enligt tidigare beräkning så innebär det att en flaska starksprit blir ett par kronor dyrare, en halvliter starköl cirka en krona och ett boxvin (tre liter, 14 procent) en dryg tia dyrare, om riksdagen godkänner de höjningarna.

Skattehöjningarna motiveras med att de är viktiga styrmedel för att förbättra folkhälsan och få ökade skatteintäkter. Tobaksskatten har inte höjts sedan 2015 i Sverige, och har genom ökad köpkraft lett till att cigarettpriserna är bland de lägsta i EU. Alkoholskatten höjdes senast 2017.

Enligt förslaget skulle skatteintäkterna efter högre alkohol- och tobaksskatter innebära nära en miljard kronor mer 2023 och ytterligare drygt en miljard året därpå.

Men kritiker – bland annat nykterhetsrörelsen IOGT-NTO – ansåg i januari om promemorian i januari att höjningen av alkoholskatt var otillräcklig och att fortsatta höjningar behövs för att ”rent ekonomiskt matcha kostnaderna”.
Enligt en beräkning av analysföretaget Rambol så var alkoholens kostnader för samhället 2017 cirka 103 miljarder kronor.

• Fotnot: Propositionen Höjd skatt på alkohol och tobak, prop. 2021/22:245 (pdf-fil, 78 sidor)