Det var första gången som en sittande statsminister ”entledigas” av riksdagen. Men det var ändå väntat efter den jämna och osäkra politiska situation som uppstått efter valet. Alliansen har sagt att de vill avsätta honom. Stefan Löfven röstades bort med siffrorna 142 för och 204 mot och ska nu lämna in sin avskedsansökan.

Den nye talmannen Andreas Norlén (M), som utsågs i måndags, uppger nu att han ska inleda samtal med riksdagens partier på torsdag för att söka lösning på regeringsfrågan.
Han väntas be Löfven leda en övergångsministär i avvaktan på att en ny regering kan tillträda.

Stefan Löfven sade på ett pressmöte efter blivit nedröstad att han ändå står till talmannens förfogan för att bilda en ny framtida regering, med bredare stöd i riksdagen.
– Min vilja är att fortsätta tjäna vårt land som statsminister. Jag vill leda en regering som har ett bredare stöd i Sveriges riksdag, så vi kan lämna blockpolitikens låsning, sade han.

Det är en komplex situation. Mandatfördelningen i riksdagen efter valet gör det svårt hitta majoriteter: rödgröna partierna har 144 mandat, Alliansen 143 och Sverigedemokraterna 62.

S säger att man vill bryta blockpolitiken och vill samtala med alla ”anständiga partier”. Centern och Liberalerna har återkommande sagt att de inte vill ingå i regering som är beroende av SD. Och Jimmie Åkesson kan tänka sig backa upp M-ledaren Ulf Kristersson som statsminister, men stöder ingen regering utan att få något i utbyte, dvs. politiskt inflytande.

Talmannen har fyra försök att föreslå ny statsminister inom tre månader. Skulle det misslyckas återstår att utlysa extraval.

Vid riksmötets öppnande på eftermiddagen, så var mycket sig likt. Hornblåsare spelade, jazzsångerskan Rigmor Gustafsson sjöng (bl.a I natt jag drömde…) och finklädda ledamöter och gäster. Kungen uppmanade de folkvalda att ta ansvar.
Men någon regeringsförklaring lästes inte upp – då landet nu för första gången på länge står utan en vald statsminister. Och positionerna är mycket låsta.

Samtidigt som maktspelet om vilka som ska leda landet drar ut på tiden, så blir även viktiga sakfrågor fördröjda – om ekonomin, miljön, skolan, vården och folkhälsan, (ex. förslag om ny tobakslag som föreslår utökat rökförbud, men inte hanns med före valet).

• Fotnot: Slutliga resultatet i riksdagsvalet 9 september, enligt Valmyndigheten. Valdeltagandet var 87,18 procent (+1,38 proc. jämfört med 2014):