Karolinska universitetssjukhusets laboratorium gör vid sidan av Unilabs flest analyser av drogtest från arbetstester.

Enligt Tombas Villén på Karolinskas labb så ger mellan tre och fem procent av testerna utslag för droger. Han tror ökningen beror på att fler arbetsplatser testar.
– Det anses väl numera att inom god företagshälsovård så ska man ha en drogpolicy, säger han till SR.

En som arbetar i byggbranschen är Daniel Hansen och som råkat ut för slumpvisa tester.
– För min skull och mina kollegers skull, så tror jag det är jättebra. Jag menar risken är nog så hög att falla ner redan innan man är drogpåverkad, säger han.

En annan som har drogtestas på jobbet är Johanna Gustafsson som arbetar som tågvärd.
– Det är klart att det kan vara lite nervöst. Man vet inte om det ger utslag på värktabletter man äter och i viss mån är det ju integritetskränkande. Men för mig är säkerhetsfrågan så pass viktig på min arbetsplats att jag tycker det är värt det, säger hon till SR.

Kontroll efter såväl alkohol som narkotika har ökat både i takt med att drogproblem uppmärksammats mer samhället och företag ställer högre krav i riskbranscher.

Men arbetsmarknadens parter är ofta överens om att det är drogerna och inte personen med problem som ska bort. Anställda som ertappas ska erbjudas behandling, enligt den s.k. ”Sundsvallsmodellen” på industrier i staden.

Även andra sektorer följer efter. Vid årsskiftet inledde Region Gävleborg slumpvisa tester bland de cirka 4500 anställda inomvården, varav cirka en fjärdedel ska testas per år.

Vårdförbundet var kritiskt till insatsen, men personal på sjukhuset i Gävle visade inget större motstånd inför de kommande testerna, enligt SVT Gävleborg.
– Det ligger i tiden. Om det skulle drabba min integritet får jag väl ta den smällen för dem som testerna hjälper, sade fysioterapeut Jonathan Fernandez till SVT i december.