Trots jämförelsevis lägre narkotikaanvändande i Sverige, så låg andelen relaterade dödsfall här 2014 näst högst i EU, efter Estland. Och något komplex statistik för 2015 visar att uppgången fortsätter. Cirka 949 dödsfall enligt Socialstyrelsen.

Nu vill regeringen försaka hejda utvecklingen och ger Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå en åtgärdsplan för åren 2017-2020 för att hejda narkotikadöden. Den ska omfatta såväl användande av legala som illegala preparat och klargöra olika aktörers roll.

– Den höga narkotikadödligheten är mycket allvarlig. För att vända utvecklingen krävs ett omfattande arbete på flera olika nivåer. Uppdraget till Socialstyrelsen är ett viktigt steg i det arbetet, säger folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).

Åtgärdsplanen ska tas fram den i samråd med Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter. Redan 30 april 2017 ska den redovisas för regeringen.

Narkotikadödligheten har ökat kraftigt senaste decenniet, har Drugnews skildrat i flera artiklar. Och den har utretts tidigare av myndigheter.

Socialstyrelsen menade i en rapport i våras att uppseendeväckande ökningen delvis var en ”illusion”. Och hänvisade till ändrade mätmetoder och bättre analyser av döda, och att substanser som missbrukas ändrats över tid och andra farliga fasats bort (ex. läkemedlet dextropropoxifen DXP). Myndigheten har därför börjat använda en förändrad och mer detaljerad redovisning av förgiftningar för att ”få en bättre bild av vad som orsakar dessa dödsfall”.

Enligt Socialstyrelsens nya sätt att räkna så avled 949 personer ifjol (jämfört med 934 året före). En tredjedel var kvinnor och överlag äldre, avled oftare av självmord med preparaten. Männen var ofta yngre och avled i överdoser.

– Drygt en fjärdedel av männen är yngre än 30 år, medan kvinnorna som dör till följd narkotika- och läkemedelsförgiftningar är betydligt äldre, säger Jesper Hörnblad, Socialstyrelsens utredare.

De som dör av opioider har ökat (cirka hälften), där ingår såväl illegalt heroin, som läkemedel. Även dödsfall av läkemedlen tramadol och oxikodon har ökat kraftigt. Men Socialstyrelsen uppger att förskrivning av opioidläkemedel överlag minskat senaste åren och bedömer att läckaget från substitutionsprogram för opioidberoende (Laro) är litet.

Och att totala ökningen av narkotikadöda från 2014 till 2015 är marginell.
– Det är oroande många som dör, men ökningen är inte så kraftig som tidigare har uppgetts, summerar Hörnblad för Drugnews.

Den bilden håller inte forskaren och psykologen Anna Fugelstad på Karolinska institutet med om. Hon sammanställer varje år dödsfall med narkotika i kroppen, som RMV screenar fram.

Enligt det registret, Toxreg, så hittades 932 döda ifjol med droger i kroppen (809 året före). Hon ser fler dödsfall med opiatläkemedel i kroppen, medan heroin går ner något, (men metadon och buprenorfin i dubbelt så många döda). Även dödsfall med amfetamin, kokain och särskilt syntetiska opiaten fentanyl ökar.

– Ökningen är stor och jag fruktar att med nya preparat som fentanyl-varianter, så riskerar Sverige snart gå förbi Estland i EU-ligan över narkotikadöda, säger Fugelstad till Drugnews.
Hon tycker att läkare ska vara mer försiktiga med förskrivning av opiatläkemedel, som rätt använt är effektivt, men fel kan bli dödligt.

Socialstyrelsens nya sätt att redovisa i dödsorsaksregistret ger hon inte mycket för. Man missar mycket, ändrar tidsserier, tar med alla slags förgiftningar och självmord med droger, men riskerar missa relaterade dödsfall i olyckor och våldsbrott.

– Det blir stor förvirring. Det verkar som att myndigheten, som ansvarar för medicinska data, istället vill mörka ökade dödligheten av narkotika, säger hon till Drugnews.

För att minska narkotikamissbruk och dödsfall, så har flera andra åtgärder initierats. I EU möts forskare nästa månad forskare från länder med hög dödlighet för att se hur dödsfallsstatistik och lägesbild kan förbättras.

En svensk utredning undersöker hur nya nätdroger kan klassas och stoppas mer effektivt, familjeklassing är ett alternativ. Och på ett regeringsuppdrag undersöks hur apotek kan förhindra läkemedel att kommer i fel händer och se om läkare fråntagits rätt skriva ut narkotikaklassade läkemedel.

Och sedan 1 juni får narkotikaklassade läkemedel på pappersrecept inte lämnas tillbaka till patient, om alla inte hämtats ut.

En annan fråga är varför läkemedlet Naloxon, som kan häva heroinöverdoser, inte används mer? Svenska Brukarföreningen vill att förutom sjukvården även missbrukare och anhöriga ska få tillgång till medlet för att rädda liv. I somras delade föreningen ut medlet i flera städer på gatan.
Ett försök med naloxon i nässpray i Region Skåne har fördröjts på grund av byråkrati.

Per Johansson, generalsekreterare på Riksförbundet narkotikafritt samhälle, är kritisk till att regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att göra ännu en utredning.
– Det här fördröjer insatserna mot den allvarliga narkotikadödligheten ännu mer. Katastrofalt att så många dör, många av dem unga.

– Att Socialstyrelsen, som dimmlagt statistiken och samband, åter får utreda är som att göra bocken till trädgårdsmästare. Myndigheten som har tillsynsansvar är en del av problemet. Och ministern verkar inte våga bestämma!, säger han till Drugnews.
Han tycker det hade varit bättre att en fristående grupp med koll på forskningsläget och utan egna intressen hade fått uppdraget.

• Vad föreslår du då själv för insatser mot narkotikadöden?
– Bredare naloxon-utdelning mot överdoser; uppstramning av Laro-programmen; ta bort pappersrecept helt för narkotikaklassade läkemedel och låt inte äldre läkare alls skriva ut dem, svarar Per Johansson.