Våld, droghandel och ekonomisk brottslighet. Vanlig verksamhet i de organiserade nätverken vars medlemmar misstänks för en fjärdedel av alla brott i landet åren 1995-2016.

En unik kartläggning visar att medlemmar i nätverken är fler och bättre utbildade än tidigare känt. Vilket förvånar forskarna bakom rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet”.

– Den här miljön är betydligt större än vad som har rapporterats tidigare. Även de myndigheter som vi har samarbetat med i det här projektet trodde inte det här skulle vara en så omfattande miljö, säger rapportförfattaren, sociologen Amir Rostami till SVT, första media som tagit del resultatet.

Forskare på Institutet för framtidsstudier har samkört uppgifter från olika register hos polisen och säkerhetspolisen och jämfört med data från bl a Bolagsverket, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket.

Individerna har sedan sorterats i olika gängkategorier.
Största gruppen är mc-gäng dit totalt 5 693 individer är knutna , oväntat många. Näst störst är kriminella nätverk, 5 094 personer, som finns i exempelvis socialt utsatta områden och är mycket brottsaktiva. S.k. fotbollsfirmor organiserar 835 individer, medan i den islamistiska gruppen finns 785 individer, enligt rapporten.

De olika grupperna och miljöerna samarbetar mycket med varandra, särskilt mc-gängen, nätverken och fotbollsfirmorna. Forskarna förvånas även av att så många som 92 procent har klarat grundskolan, nära hälften har gått ut gymnasiet och 8 procent har högskoleutbildning.

Den typiske medlemmen i grupperna är 19 år och nio av tio är män. Två av tre är födda i Sverige, men en majoritet har utländska rötter. 45 procent har en psykiatrisk diagnos. Nio av tio är misstänkta för brott.

Många av individerna i kartläggningen, över hälften, har kommit i kontakt med olika myndigheter tidigare. Såsom exempelvis hos sjukvården, socialtjänsten eller polisen. Omkring 20 procent har någon gång behandlats för narkotikamissbruk.

Forskarna ska nu gå vidare och analysera statistiken.
– För att vi ska komma åt nyrekryteringen så måste vi minska den här miljön, och det kan vi göra på en rad olika sätt. Vi kan inkapacitera individer, vi kan strypa de finansiella intäkterna, men vi behöver också hjälpa dem att lämna den här miljön, för har vi den här stora massan så blir det någon form av svamp som suger till sig personer som har kanske en högre benägenhet att söka sig till de här miljöerna, säger forskaren Amir Rostami till Sveriges Radio.