Genom att följa skatteintäkterna för alkoholköp kan trender i alkoholförsäljning och konsumtion snabbare och mer detaljerat följas. Metoden visar att svenskarnas alkoholinköp ifjol, som minskade marginellt, drog in nära 17,9 miljarder skattekronor till staten.
Finns det en mur mellan partyknarkarna och de som är beroende? Den frågan väckte Håkan Leifman, en av experterna som varit kopplad till narkotikautredningen, när han talade på U-fold, Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels- och drogberoende.
Brist på öppenhet om att alkoholindustrin står bakom och finansierar en konferens i Stockholm om illegal införsel och att inga alkoholforskare bjudits in att presentera fakta kritiseras av Håkan Leifman och Björn Trolldal, forskare på CAN. Att diskutera förändrad alkoholpolitik utan att beröra folkhälsoperspektivet är inte möjligt, skriver de.
I en ny rapport om narkotikadödligheten i Sverige, så uppges ökningen inte vara lika kraftig senaste decenniet som andra undersökningar påstått. ”Halva ökningen är ett resultat av metodförändringar, exempelvis att fler screenas”, säger Håkan Leifman, direktör på CAN.
