”Narkotikadöd ökar – men inte så kraftigt”


I en ny rapport om narkotikadödligheten i Sverige, så uppges ökningen inte vara lika kraftig senaste decenniet som andra undersökningar påstått. ”Halva ökningen är ett resultat av metodförändringar, exempelvis att fler screenas”, säger Håkan Leifman, direktör på CAN.

Han hade inför ett EU-möte i veckan i Stockholm om narkotikadödstatistik gjort en analys av olika studier senaste åren. Enligt statistik som använts senaste tio åren så har drogrelaterade dödligheten i Sverige mer än fördubblats. Särskilt på grund av många fler dödsfall av opioider.

Pålitligheten av denna statistik har dock ifrågasatts av såväl forskare som myndigheter.
– Den har varit felaktig och missvisande enligt de analyser som vi gjort. Uppåt halva ökningen är i själva verket ett resultat av metodförändringar på Rättsmedicinalverket. Fler screenas, nya preparat tas med, från 2011 söker man efter fentanyl på samma sätt som andra preparat, och instrument har förfinats – och därför upptäcker man fler narkotikadöda, säger Håkan Leifman till Drugnews.

Olika register och statistik om dödsfall har rört till det, menar Leifman, som anser att myndigheter framöver för att få bättre helhetsbild borde länka ihop RMVs uppgifter om undersökta döda som haft narkotikapreparat i kroppen med dödsorsaksregistret på Socialstyrelsen, som idag inte har tillgång till den andra instansens information.

– Då skulle vi få bättre och tryggare underlag för beslutsfattarna när åtgärder mot narkotikadödligheten ska tas fram. För även om ökningstakten varit lägre än påstått, så är det fortfarande många som dör av narkotika, säger han.

Regeringen har nyligen uppdragit till Socialstyrelsen att ta fram en åtgärdsplan med förslag på hur narkotikadödligheten ska kunna minskas.

Håkan Leifman, CAN, utreder statistik kring narkotikadödsfall. Foto: Drugnews
Håkan Leifman, CAN, har undersökt statistik kring narkotikadödsfall. Foto: Drugnews

Leifman anser att Sverige i grunden har bra statistikinsamling och kvalitet på data, men saknar helheten. Han är kritisk till att exempelvis tidigare smärtläkemedlet DXP (dextropropoxifen) inte tagit med i statistiken och därmed när det togs bort, så gick användare över till andra preparat och opiatfallen ökade då. Andra länder har räknat med dödsfall av DXP.

Å andra sidan tycker han inte att cannabis ska tas med, såsom anges i något register när döda haft rusämnet THC i kroppen, då det saknas evidens för att drogen är dödlig.

Enligt Leifmans analys så har narkotikadöda ökat med 40-50 procent senaste tio åren (alltså inte fördubblats). Under samma period har underhållsbehandling (Laroprogram) byggts ut och regler lättats för heroinberoende att delta. Men dödsfall med läkemedel metadon och buprenorfin i kroppen har ökat, medan heroin legat still.

– Det är problematiska tidssamband. Laroprogram är effektiva och behövs om de sköts väl, men det finns uppgifter om läckage från programmen. Det är besvärande om de läkemedel som ska förebygga heroindödsfall kommer på avvägar och hittas i högre utsträckning hos avlidna personer, säger Håkan Leifman.

Nu ska RMV och Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning gå vidare och börja samarbeta om statistik kring rättsmedicindata. Leifman vill gå tillbaka några år för att skapa tryggare tidsserier som bättre beskriver utvecklingen. Och när nya mätmetoder tillkommer i framtiden måste hänsyn tas till dessa i statistiken för att undvika ny röra, understryker han.

I rapporten föreslår Leifman att begreppet narkotikadödsfall används för indikatorer som visar på förekomst av olika substanser hos avlidna. Och att de som härrör från dödsorsaksregistret – där dödssamband utretts – kallas för narkotikarelaterade dödsfall.

På forskarmötet i tisdags som EU:s narkotikamyndighet EMCDDA ordnade, så deltog flera länder med hög narkotikadödlighet. Bland andra de nordiska länderna (utom Island), England, Skottland. Irland och Estland.

Sverige ligger näst högst i EU-toppen över narkotikadödsfall per invånare, enligt EMCDDA. Och Sverige har fyra, fem gånger högre dödlighet än snittet i unionen.
– Men det stämmer nog inte att vi ligger så högt. Det är svårt att jämföra olika länder då statistiken samlas in och mäts på olika sätt. I själva verket har Sverige bra bred basdatainsamling, men den borde analyseras och redovisas bättre, säger Håkan Leifman.

Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister (som ändrat redovisningsmetoder från i år) och även Toxreg, som bygger på rättsmedicinsk data, så hade Sverige ifjol nära 950 narkotikadödsfall.

Enligt CAN-rapporten*, som granskat data till och med år 2014, så är trenderna mer intressanta än enskilda siffror. Men Leifman berättar att enligt analysen så var de ickekorrigerade siffrorna cirka 1200 narkotikadödsfall det året, varav cirka 1000 var kopplade till opioider. Men han har alltså vägt ner dessa för att kunna jämföra med äldre och då hamnar de något lägre än Socialstyrelsens.

De flesta dödsfall är oavsiktliga, oftast överdoser. Blandmissbruk med bensodiazepiner har ökat bland de undersökta dödsfallen, medan förekomst av alkohol har halverats senaste tjugo åren, (idag hittas alkohol bara i vart tionde undersökt narkotikadödsfall).

• Fotnot: *CAN-rapporten ”Drug-related deaths in Sweden – Estimations of trends, effects of changes in recording practices and studies of drug patterns” (pdf-fil, 69 sidor).

 

Tema: Drogdöden

Narkotikarelaterad dödlighet har ökat kraftigt i Sverige, näst högst i EU, enligt EMCDDA. Cirka 900 dödsfall per år senaste åren, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 2018 avled 903 personer i förgiftningar av läkemedel och klassiska illegala droger, (året före 962 dödsfall).  Och 2019 fortsatt liten nedgång till 894 dödsfall.

Opioidläkemedel, heroin och nya substanser dominerar dödsfall i överdoser. Men färre avled av potenta fentanyl-analoger 2018 (bl a efter rättsliga ingripande mot langare och fler klassningar), vilket lett till lägre kurva.
Samband är komplexa och ansvariga pekar åt olika håll. (Folkhälsomyndigheten använder ett EU-index och rapporterar lägre dödstal än Socialstyrelsen, som även tar med underliggande orsak).

En åtgärdsplan tagits fram för vända utvecklingen. Utdelning av motgiftet Naloxon, fler sprutbyten, information och snabbare klassning av nya substanser. Riksdagen har uppmanat regeringen se över narkotikapolitiken och utreda hur drogdöden kan bromsas.

Läs mer

Annonser