Informationskampanj om risker med lustgas

Användning av lustgas som berusningsmedel har ökat kraftigt bland unga. Nu inleds en kunskapshöjande kampanj om skaderiskerna – först för hälsopersonal, sedan i höst direkt till unga och anhöriga. Men en reglering av lustgas-försäljning dröjer i väntan på en utredning.


Lustgas används inom sjukvården (blandat med syre) för ofarlig kortvarig smärtlindring. Men samtal från skolor, poliser och föräldrar till sjukvård och Giftinformationscentralen ökar om att barn och unga boffar drivgas, lustgas mm (farligare, koncentrerad och utan syre) för att berusa sig. De kan idag lagligt köpa sådana patroner i affärer, på klubbar och av ambulerande försäljare kvällstid.

Kommuner och bl. a Läkemedelsverket har velat påskynda att åldersgräns och andra begränsningar införs för lustgas, andra vill att den narkotikaklassas, för att stoppa den riskfulla trenden bland unga.
En statlig utredning fick ifjol i uppdrag att se över hur lustgas kan regleras utanför vården, men den blir inte klar förrän i höst och sedan väntar remiss- och beslutsprocess.
Den nya regeringen vill inte snabbreglera lustgas, utan har istället givit några myndigheter i uppdrag att informera om riskerna med ickemedicinsk användning – i väntan på utredarens förslag.

Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket med Giftinformationscentralen och länsstyrelserna har nu tagit fram ett informationsmaterial om riskerna. I sommar främst avsett för personal inom hälso- och sjukvården och andra som möter unga i sitt jobb. I höst planeras en nationell informationskampanj direkt riktad till ungdomar, unga vuxna och vårdnadshavare.

– Med dessa gemensamma kommunikationsinsatser vill vi först och främst få personer att avstå från att använda lustgas i berusningssyfte, men även öka kunskapen om tidig upptäckt av missbruk och om rätt behandling vid förgiftning, säger Anne-Catherine Worth, kommunikationsdirektör på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Även om lustgas används inom sjukvården, t.ex. vid förlossning,  så är det inte ofarligt, utan kan vid felaktig användning som rusmedel vara både beroendeframkallande och allvarligt påverka hälsan negativt.

– Särskilt vid upprepad användning av lustgas är det stor risk för skador, bland annat på organ och nervssystem. Det är helt enkelt ett ökande problem som behöver ses över och hur det kan regleras, säger Joakim Strandberg, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till Drugnews.

Andra risker är köldskador, svimning, B12-brist och blodproppar, skador på hjärnan och psykiatriska problem. Antalet bekräftade dödsfall är däremot få.

• Översyn av möjlig reglering av lustgas utanför vården – t.ex. åldersgränser och säljkontroll – ingår i Inga-Lill Askersjös statliga ANDTS-utredning som ska presenteras senast 31 oktober.
• Frågor och svar om lustgas –från Folkhälsomyndigheten, Giftinformationscentralen.

Annonser