Närstående till personer som använder narkotika mår själva överlag sämre än övriga befolkningen och kan behöva särskilt stöd, visar en ny CAN-studie. ”Det var min hemlighet. Min son missbrukade och jag var rädd att ses som en dålig förälder”, berättar en mamma.
Hälsan hos vuxna med närstående som använt narkotika eller läkemedel felaktigt utan recept (ex. sömnmedel och smärtstillande) är sämre än i övriga befolkningen.
Det framgår av en studie från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning utifrån enkätsvar år 2017 från 11 500 personer mellan 17 till 84 år. Av dem hade 17,2 procent släktingar eller andra närstående som senaste året hade använt narkotika eller läkemedel utan förskrivning.
Cirka 28 procent av dessa hade påverkats negativt och av dem uppgav cirka 25-40 procent en sämre psykisk, fysisk och allmän hälsa. Av de som påverkats mycket negativt av att närstående använde narkotika uppgav hela 50 procent att de hade sämre fysisk hälsa.
– Det är tydligt att fler mår sämre som har närstående som använder narkotika. I gruppen med mest allvarlig problematik är det så mycket som varannan person som anger fysisk ohälsa. Det kan jämföras med cirka en av fyra bland befolkningen i övrigt, säger Erica Sundin, utredare på CAN som skrivit rapporten.
• Drugnews: vad beror det på att de mår sämre och vad kan man göra?
– Det har vi inte direkt tittat på, men andra studier visar att de har en mer stressad situation och är oroliga över sina anhöriga. Att få bort stigmat kring beroendeproblem skulle nog underlätta för både anhöriga och användare och bidra till att fler vågar söka hjälp, svarar Erica Sundin.
CAN-rapporten redovisades på ett webbseminarie i onsdags. Där deltog även Anders Hammarberg, psykoterapeut från Beroendecentrum Stockholm, och Annica Bergström aktiv i Föräldraföreningen mot narkotika.
Annica Bergström berättade om en svår tid under flera år när sonen missbrukade narkotika och samtidigt bodde hemma. Hon sökte inte hjälp själv, utan mådde dåligt, fick sömnproblem och försökte gömma problemet tills hon gick i väggen och blev inlagd.
– Mitt fokus låg på sonen, jag insåg inte att jag också behövde hjälp. Jag såg myndigheter och polisen som fiender i det läget. Han fick behandling och är idag lyckligtvis drogfri. Jag har gått på självhjälpsgrupper, träffat andra föräldrar, fått stöd och är aktiv i FMN. Vi måste prata mer om det här i samhället – det kan drabba vem som helst. Beroende är ju en sjukdom, sa hon.
Anders Hammarberg möter anhöriga som söker hjälp på Riddargatan 1 i Stockholm.
– Jag känner igen det, oftare kvinnor som hör av sig – var är männen? Det är viktigt att även anhöriga får hjälp, det finns en rad program och stöd. Men en huvudman med samlat ansvar skulle underlätta för de anhöriga, sa han.
Enligt Socialstyrelsen nya riktlinjer har anhöriga till beroende rätt till särskilt stöd. Men skillnaderna är stora i landet. Men det är det ganska ovanligt att anhöriga söker stöd, enligt CAN. En ny kartläggning ska göras i år och nya frågor ska läggas till om olika stöd till personer som har närstående som använder narkotika eller riskbrukar alkohol.
• Fotnot: CAN:s rapport ”Skillnader i hälsa?” (pdf-fil, 18 sidor). Svaren är bearbetade från undersökningen ”Vanor och konsekvenser”, om svenskarnas drogvanor och negativ påverkan för omgivningen. Ny enkät görs 2021.