STRASBOURG Högsta domstolens beslut om ringa narkotikabrott för en ryggmärgsskadad man som odlat cannabis för medicinska skäl – och motiverat han handlat i nödvärn – ska prövas i Europadomstolen.
HD-domen i november 2017 slog fast att Andreas Thörn odlat och använt cannabis för att lindra och behandla kronisk smärta. Men att det inte är tillåtet ens i syftet för självmedicinering, enligt svensk lag.
Mannen hade som ung brutit nacken i en motorcykelolycka 1994 och sedan dess dragits med svår nervsmärta. De läkemedel han fick gav inte tillräcklig lindring och därför började han odla den narkotikaklassade växten i tvättstugan för eget bruk och tog den som olja. Men polisen gjorde en razzia och han åtalades sedan för narkotikabrott.
Processen gick hela vägen upp till högsta domstolen – tingsrätten hade friat, hovrätten fällde och HD sänkta straffet för ringa narkotikabrott från 90 till 40 dagsböter.
Juristfirman Edelweiss Legal har därefter drivit hans sak vidare och menar att domen innebar ”ett oproportionerligt ingripande mot Andreas rätt till skydd för privat- och familjeliv”. Byrån anser att svenska staten också ”misslyckats med att finna en rättvis balans mellan å ena sidan statens rätt att bekämpa olaglig narkotika, och å andra sidan Andreas rättigheter att leva sitt liv utan smärta”, enligt ett pressmeddelande.
I april beviljades så fallet prövningstillstånd i Europadomstolen, (utgår från europeiska konventionen för mänskliga rättigheterna och grundläggande friheter, ej att förväxla med EU-domstolen). Klagomålet sändes även vidare till svenska regeringen för yttrande.
Enligt juristfirman så har regeringen lagt ett förlikningsbud och parterna förhandlar om ett göra upp i godo. Enligt byrån skulle en fällande dom i Europadomstolen kunna få långtgående konsekvenser för konsumtion och odling av cannabis som medicin i Sverige.
Redan före HD-domen hade läkemedelsverket gett licens för mannen att använda en godkänd cannabis som smärtlindring, men han tyckte att den sorten inte fungerade och inte gav smärtlindring, som den han hade odlat själv, berättar han för Dagens Nyheter.
Tema: Cannabis medicin?
I Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.
Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar).
Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.
I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk. I Europa har tillåter flera länder cannabis i medicinskt syfte. I Danmark pågår sedan 2018 ett stort pilotförsök med cannabisbehandling, bl a för vissa smärtpatienter.
WHO:s nya översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning – få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.