Guvernör Kathy Hochul (demokrat) har beskrivit inledningen av legaliseringen som ”en katastrof”. Det största problemet är att de olagliga cannabisbutikerna har ökat i antal.

Idag finns över 2 000 oseriösa butiker i New York City, men bara cirka 85 licensierade butiker hela delstaten.

En jämförelse med Nederländerna/Holland är intressant för att förstå det enorma kommersiella intresset bakom cannabishandeln i USA. I hela Nederländerna, med cirka 17 miljoner invånare, (dubbelt så många som i New York City), finns idag ungefär 570 coffee shops som säljer marijuana.[3] Antalet minskar för varje år. Som mest fanns det runt 1500 i landet innan regelverket stramades upp.

Guvernör Hochul har beordrat en granskning “från toppen till botten” av delstatens byråkrati kring licensieringen. Huvudsyftet med granskningen är att förkorta tiden från ansökan till att cannabisföretaget kommer ingång med affärerna.

Det råder ingen brist på ambitioner att tjäna pengar på cannabis. 7 000 ansökningar om licenser för butiker, odling av cannabis och tillverkning av THC-produkter har skickats in.

Men delstatens cannabismyndighet OCM (Office of Cannabis Management) har bara delat ut 109 licenser hittills. De 32 personer som arbetar på OCM hinner inte med att behandla alla ansökningar.

Snabba pengar, små risker
Då är det mycket enklare att bara öppna en cannabisbutik utan att fråga om lov. Etableringen underlättas av de många lokalerna som stått tomma i åratal. När legaliseringen gick i igenom 2021 blev det en huggsexa efter dem. Hyresvärdar började hyra ut till olicensierade säljare. Reglerna kring detta var oklara och myndigheterna hade inte kommit igång med sina kontroller. När OCM senare förklarade att butikerna var olagliga hade många redan öppnat. Det har de fortsatt att vara.

Det är både lönsamt och tämligen riskfritt att driva en butik på den svarta marknaden. Som en följd av legaliseringen är straffen för otillåten cannabisverksamhet låga.

De böter som utfärdas kan dessutom bestridas, så det är bara att sätta igång med försäljningen och hoppas på det bästa. Staden och delstaten har försökt att sätta press på hyresvärdar för att vräka dessa butiksägare, men det har heller inte fungerat särskilt bra.

Polisens tandlösa insatser
I en av artiklarna i New York Times frågar sig reportern Terence McGinley om inte polisen kan ingripa. Jodå, det gör de varje dag. Men affärerna öppnas igen strax därpå. Efter varje sådant tillslag krävs nya administrativa processer. Affärsägarna kan till exempel försvara sig genom att säga att de säljer hampa, vilket är tillåtet, inte cannabis. Det tar tid att få ett domstolsbeslut, så att butiken kan bommas igen.

En annan juridisk komplikation för delstaten var att reda ut vem som var ytterst ansvarig för regleringen. Den rollen tilldelades de delstatliga cannabis- och skattemyndigheterna, men deras resurser är begränsade. Lagstiftarna i delstaten New York vill nu ge mer makt till lokala myndigheter. Det står högt på dagordningen i de pågående budgetförhandlingarna. 

Industrin kräver sänkta skatter
Ett annat problem är att många kunder inte bryr sig om ifall affären hos har licens eller inte. För dem spelar priset en större roll. Det blir 13 procent högre på grund av cannabisskatten i de lagliga butikerna.
Samma problem gäller i alla delstater som legaliserat och även i Kanada.

Ett viktigt argument för laglig cannabis har varit att skatteinkomster genereras till delstaten. Det framhåller alltid cannabislobbyn, men så fort legaliseringen träder i kraft kämpar cannabisindustrin för att skatten ska sänkas. Det rapporteras från bland annat Kalifornien, där guvernören gett vika och sänker skatterna för att hjälpa den lagliga cannabisindustrin att konkurrera med den illegala.[4]

Samma sak händer i Kanada. Det framgår i en nyligen publicerad rapport från regeringen fem år efter legaliseringen. I likhet med USA-delstaterna konstaterar rapporten: “Branschaktörer som är oroade över sin egen lönsamhet har uppmanat Kanadas regering att reformera punktskattesystemet. I synnerhet söker de befrielse från minimiskatten på 10 % eller 1 dollar per gram.”[5]

F.d. narkotikalangare öppnar cannabisbutik
I finanstidningen Forbes kan man för övrigt läsa att en av de som tidigt fick licens att öppna en cannabisbutik i New York är företaget Conbud. Det grundades av Coss Marte, Alfredo Angueira and Junior Martinez.

Alla tre har suttit i fängelse för narkotikabrott. Marte i sex år för handel med marijuana och annan narkotika. Det är inget misstag av cannabismyndigheten att släppa in dem i den legala marknaden. Tvärtom är det en uttalad strategi att även tidigare dömda narkotikabrottslingar ska erbjudas en sådan licens.

Häromdagen berättade New Yorks guvernör Hochul att nya initiativ planeras för att stänga olaglig cannabisverksamhet och samtidigt skydda de lagliga.
– Vi ska rensa bort de olagliga butikerna och röja vägen för de licensierade ägarna, så att de kan växa och förverkliga sina drömmar. Och kom ihåg att många av dessa är svarta, latinos, kvinnor, invandrare, militärer, veteraner, entreprenörer. Vissa har tagit skada av det långa och meningslösa kriget mot droger. Det här är människorna som våra cannabislagar var avsedda att bemyndiga. Jag kämpar för dem, sa guvernören.

• Referenser: [1]Mc Ginley (2024) What’s Going on With Legal Marijuana in New York? New York Times 26 mars.
[2] Southhall (2024) New York Must Figure Out How to Fix Cannabis Mess, Hochul Orders. New York Times 17 mars.
[3] Background information and experiment design | Controlled Cannabis Supply Chain Experiment | Government.nl
[4] Koseff (2022) Will California cannabis tax cut help ailing industry? Calmatters 5 juli 2022.
[5] Legislative Review of the Cannabis Act. Sidan 48. (canada.ca)