I Folkhälsomyndigheten senaste rapport om den svenska narkotikasituationen framgår det tydligt att trenden med att kommunerna avsätter allt mindre tid för att samordna det ANDTS-förebyggande arbetet fortsätter. På tio år har arbetsinsatsen minskat från runt 140 årsarbetare till bara ungefär 75 årsarbetare. Detta fördelat på 290 kommuner.

När regeringens narkotikautredare Thomas Lindén presenterade sin stora narkotikautredning sa han till Drugnews att han tyckte att det var tråkigt att kommunernas satsningar på drogförebyggande arbete har minskat.

Peter Moilanen från Narkotikapolitiskt center är kritisk till utvecklingen.
– Att vi tillåtit oss att minska det drogförebyggande arbetet i Sveriges kommuner år ut och år in är högst beklämmande. Det är att be om fortsatta narkotikarelaterade bekymmer, säger han till Drugnews.

Han menar att Narkotikautredningen var för passiv i den frågan.
– Lagstiftning valde de bort, samtidigt som de inte ens föreslår en satsning som motsvarar hälften av den neddragning som gjorts av statens drogförebyggande budget sedan 2018. Vi får hoppas Jakob Forssmed vill satsa mer, säger Peter Moilanen.

Det totala antalet narkotikarelaterade dödsfall 2022 uppgick till 519. En ökning jämfört med 2021. Dödsfallen delas in i oavsiktliga överdoser, förgiftningar med oklar avsikt och narkotikarelaterade självmord. Det var narkotikarelaterade självmord och dödsfall med oklar avsikt som stod för ökningen.

Sammantaget ökade dödsfallen enbart bland män. För männen ses en ökning i samtliga kategorier, medan det för kvinnor skedde en fortsatt minskning av de oavsiktliga överdoserna, men en ökning av antalet självmord.

– Att antalet dödsfall ökade efter flera års minskning är bekymmersamt. Vi vet inte om det är en tillfällig ökning och inte vad den kan bero på, och det är viktigt att följa utvecklingen och ta reda på mer, säger utredaren vid Folkhälsomyndigheten Mimmi Eriksson Tinghög i ett pressmeddelande.