För några år sedan så var anslag till förebyggande insatser avseende alkohol, narkotika, doping, tobak och spelberoende omkring 195 miljoner kronor per år, men minskades sedan i statsbudgeten till cirka 95 miljoner. Detta trots mer ohälsa, drogrelaterat våld och folkhälsorelaterade problem.

I budgetpropositionen för 2023 – som nya finansministern Elisabeth Svantesson (M) lämnade till riksdagen i tisdags – så föreslås en höjning med 57 miljoner till 143,3 miljoner. Särskilt för att stärka arbetet kopplat till psykisk hälsa och suicidprevention.
Men ”finansieringen sker genom att anslaget 1.8 Bidrag till psykiatri föreslås minska med motsvarande medel för detta ändamål”, står det i regeringens förslag.

Dessutom minskas anslaget med 9,3 miljoner för att finansiera vissa kostnader i samband med ny reglering av tobaks- och nikotinprodukter.

Återstår alltså en höjning på cirka 47 miljoner kronor för 2023.
– Vi är positiva till all förstärkning på ANDTS-området eftersom det varit eftersatt i många år. Att det ökar åtminstone ett år är bra, men olyckligt att det tas från psykiatrivården, ett annat område som också är eftersatt. Man hade ju istället kunnat höja alkoholskatten för att finansiera det förebyggande arbetet, säger Irma Kilim, drogpolitisk chef på IOGT-NTO, till Drugnews.

– Vi är särskilt kritiska till att anslagen sänks kommande år därefter, som det verkar i regeringens budgetförslag, tillägger hon.
För 2024 och 2025 beräknar regeringen minskade utgifter på ANDTS-området till bara drygt 90 miljoner respektive 92,7 miljoner kronor per år. Det vill säga något lägre än dagens nivå.

Alkohol är en betydande riskfaktor för psykisk ohälsa och självmord. Hon vill påminna finansministern om att OECD har beräknat att varje krona som investeras i en effektiv alkoholpolitik ger 16 kronor tillbaka till samhället. Satsningar på förebyggande åtgärder blir är alltså kloka investeringar i framtiden, enligt Irma Kilim på IOGT-NTO.