De svenska sprututbytesförsöken i Malmö och Lund – som primärt ska förhindra smittspridning, inte stoppa missbruk – tillhör kanske de mest kontrollerade i världen och cirka 95 procent av sprutorna återlämnas. Det påstås att programmen stoppat en hiv-epidemi och gett kontakter med svårnådda missbrukargrupper. Men hur många som slutat knarka finns inte dokumenterat. Projektledarna hänvisar bl a till brist på avgiftnings- och behandlingsplatser.

Och även om inte ett nytt hiv-fall har rapporterats bland sprutnarkomaner sedan september 2000 i Skåne (medan Stockholm hade 19 nya fall ifjol och 29 året före), så drabbades 23 personer ifjol inom Malmös sprutprojekt av hepatit B. Något som tyder på att även de i projektet delar och använder orena sprutor.

Utredaren Björn Fries vill nu låta – med skärpta krav på direkt tillgång till socialtjänst och vård – även andra delar av landet dela ut rena sprutor till injektionsmissbrukare. Han anser att utdelningen går att kombinera med en restriktiv, humanistisk narkotikapolitik.

“Förslaget är olyckligt av flera skäl“, tycker dock Folkhälsoinstitutets chef Gunnar Ågren i en kommentar.
Han menar att det inte finns belägg för att existerande sprututbytesförsök verkligen haft preventiv effekt mot vare sig hiv eller hepatit C. Han tycker inte heller att det är tillräckligt belyst vilken effekt programmen haft på rekrytering till injektionsmissbruk. Ågren oroas också över att Skåneregionen haft större ökning av narkotikarelaterade dödsfall perioden 1997-2000 än övriga landet.

På kontinenten har utdelning av rena sprutor blivit allt vanligare.
“Sprututbytesprogram bör uppmuntras“, sade FN:s narkotikakontrollchef Antonio Maria Costas vid sitt besök i Sverige nyligen.
Han stöder Fries förslag och hänvisade till en hotande hiv-epidemi i Östeuropa. Uppåt 90 procent av smittspridningen i Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Moldavien sker via sprutmissbruk.
“Allt vi kan göra för att minska den spridningen blir avgörande. Vi har ett litet tidsfönster att agera i. Om vi missar det riskerar vi ett enormt hiv-problem i Europa. Sveriges närhet till området gör att jag tycker sådana program ska stöttas“, sade Costas till TT.

Här hemma är sprutfrågan mer känslig och flera partier är splittrade.
• Ja-sidan anse att sprutprogram är en bra medicinsk metod att förhindra smittspridning, rädda liv och få kontakt med missbrukare – visa att man inte ignorerar dem – och slussa vidare till vård.

• Kritikerna menar att det inte finns vetenskapliga bevis för att smittspridning stoppas med programmen och att de därför bör avvecklas då de understöder missbruk – som främst finansieras med narkotikalangning, annan kriminalitet och prostitution.
Båda sidor anser att det är alltför få platser inom missbrukarvården.

Folkhälsominister Morgan Johansson har tidigare uttryckt sig försiktigt positivt om försöken i Lund och Malmö, så även företrädare för samarbetspartierna vänster och miljöpartiet. Mest konsekvent emot är moderaterna som anser att sprututbyten sänder ut fel signaler om svensk narkotikapolitik.

Frivilligorganisationer är också splittrade om Fries förslag:
“Det är ett steg i rätt riktning, men absolut inte tillräckligt“, anser RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsmissbrukare.
Förbundet efterlyser en revidering av svensk narkotikapolitik, att fokusering på repression bryts, fler avgiftningsplatser och att själva bruket avkriminaliseras.

“Det bästa som kan hända är att Fries förslag spolas i riksdagen“, menar Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS. Förbundet efterlyser istället fler vårdplatser och att man mer diskuterar hur nyrekrytering av missbrukare förhindras.

Nykterhetsrörelsen är tveksam.
“Det är inte rena sprutor som missbrukarna behöver, utan riktig hjälp att kunna lämna sitt missbruk bakom sig“, skriver Elin Lundgren, Ungdomens nykterhetsförbund, i Norrköpings Tidningar.
IOGT-NTO:s ordförande Sven-Olov Carlsson är mer försiktig.
“Att tillåta sprututbyte kan tyckas som en inkonsekvens när själva missbruket är kriminaliserat. Sprututbyte bör dock inte i första hand ses som en narkotikapolitisk fråga utan snarare motiveras från medicinska utgångspunkter“, säger Sven-Olov Carlsson och understryker att det måste ske under kontrollerade former och det långsiktiga målet vara att förmå missbrukaren välja ett drogfritt liv.

“Gå inte missbrukarna tillmötes“, skriver författaren och f d missbrukaren och kåkfararen Lasse Strömstedt i en debattartikel i Göteborgs Posten.
Och fortsätter:
“Ingen narkoman slutar med sitt missbruk med hjälp av fria sprutor, nedtrappningsprogram eller för att snälla människor kräver att knarkmissbruket skall avkriminaliseras“.

• Riksdagen väntas senare under året få ta ställning till en proposition från regeringen om sprututdelningens framtid.

Läs mer i Drugnews:
• Omstridd sprututdelning kan utvidgas 1932
• krönika “Sprutprogram fungerar inte i praktiken!“ 1928