Forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet undersökte effekterna av föräldraledighetslagen som infördes i Sverige 1995, och som reserverade 30 dagars ledighet enbart för papporna. Reformen resulterade i att andelen pappor som utnyttjade föräldraledighet ökade från 40 procent till över 70 procent.

–  Även om alkoholrelaterade sjukhusinläggningar var relativt ovanliga fann vi att efter att reformen infördes minskade antalet akuta alkoholrelaterade sjukhusinläggningar av pappor med 34 procent under de två åren efter barnets födelse, säger Helena Honkaniemi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.

Föräldraskap i allmänhet verkar vara ett skydd mot alkoholmissbruk genom ett större engagemang i omsorg av barnet, genom att främja självreglering av drickandet runt barn och minskad tid för fritidsaktiviteter. Forskarna skriver att deras resultat med en långsiktig skyddande effekt tyder på att dessa mekanismer kan pågå långt efter födseln, endera genom fortsatt engagemang i omsorgen om barnet, eller genom  att  beteenden som utvecklats under uppväxtåren bibehålls.

– De flesta förändringarna återfanns bland sjukhusinläggningar för alkoholförgiftning och alkoholrelaterade psykiska störningar och beteendestörningar. Ytterligare analyser där vi utvärderat förändringar i användningen av föräldraledighet från före till efter lagändringen tyder på att dessa hälsokonsekvenser kan förklaras av ökningen av fäders användande av föräldraledighet, snarare än andra underliggande trender, säger Helena Honkaniemi.

I däremot hittades däremot inga förändringar för alkoholrelaterad dödlighet.

• Studien ”Alcohol-related morbidity and mortality by fathers’ parental leave: A quasi-experimental study in Sweden” bygger på svenska registerdata över alla fäder till barn födda från januari 1992 till december 1997, tre år före och tre år efter att reformen infördes.