De samhällsekonomiska kostnaderna för narkotika i Sverige kan beräknas till ungefär 38,5 miljarder kronor årligen. De visar beräkningar som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Det totala samhällskostnaderna ligger på 38,5 miljarder kronor, berättar Thomas Hofmarcher forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, som är en av dem som tagit fram rapporten.
I rapporten beskrivs de direkta kostnaderna, framför allt för skattebetalarna, i form av utgifter för hälso- och sjukvård, polis och rättsväsende. Dessa beräknas i rapporten till ungefär 15 miljarder kronor. Nästan hälften av de direkta kostnaderna är för polis och kriminalvård. Ungefär en tredjedel av de direkta kostnaderna betalas av kommunerna, framför allt för missbruksvård.
– Nästan tio procent av polisens budget går till narkotikabrott, drograttfylleri och brottsförebyggande arbete som handlar om narkotika, säger Thomas Hofmarcher.
Andelen för kriminalvården är ännu högre, nästan en tredjedel av kostnaden för kriminalvården är kopplad till narkotika.
De samhällsekonomiska kostnaderna inkluderar dock mer än de direkta kostnaderna för skattebetalare. En sådan kostnad för samhället är den produktion som inte kommer tillstånd på grund av narkotikan. Dessa kostnader för samhället uppskattas i rapporten till ungefär 8,4 miljarder kronor, varav den största delen är utebliven produktion eftersom människor dör för tidigt på grund av narkotika.
I rapporten har man försökt beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna för det lidande som drabbar både den som missbrukar narkotika och anhöriga. Där har man i rapporten försökt räkna på hur många närstående som upplever att de påverkas negativt av personer i deras närhet använder narkotika.
Den stora delen är dock den försämrade livskvaliteten för de personer som är narkotikamissbrukare. Här har man i rapporten bara räknat på effekterna för en mindre del av de som använder narkotika.
– I våra beräkningar tog vi hänsyn till användaren med så kallat tungt missbruk, förklarar Thomas Hofmarcher.
Sammantaget ger den samhällsekonomiska beräkningen en beräknad kostnad på 15,5 miljarder kronor för det som i rapporten kallas immateriella kostnader. Av detta är det hela 40 procent som är förlorad livskvalitet hos närstående.
Den totala kostnaden i Sverige ligger enligt rapporten högre än i liknande undersökningar från andra länder.
– Det är väldigt svårt att jämföra kostnaderna mellan länderna eftersom man använder lite annan metod och har olika struktur, förklarar Thomas Hofmarcher.
Det är också svårt att jämföra med tidigare beräkningar i Sverige, eftersom man använder olika sätta att räkna och har olika underlag i vad som räknas med. För även om det är en ambitiös beräkning, så är den inte heltäckande. Vissa uppgifter kan helt enkelt vara svåra att få fram eller uppskatta.
Rapporten, som kom i somras, presenterades vid ett webbinarium anordnat av Narkotikapolitiskt center, NPC.