Rapporten är skriven av utredarna Martina Zetterberg och Johan Svensson på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och bygger på enkäter bland 24 000 skolelever i niondeklassen och gymnasiets årskurs 2.

Utredarna har bl. a studerat samband mellan riskabelt spelande, olika spelformer och ANT-användning.
– Resultaten visar att det är vanligare bland unga att ha ett riskabelt spelande om man börjat använda alkohol, narkotika eller tobak före 14-års ålder, säger Johan Svensson i en kommentar.

De konstaterar även att vid 18 års ålder händer något, då fler av de unga börjar spela mer om pengar. Pojkar spelar överlag mer än flickor. Tre procent av eleverna i nian (cirka 15-16 år) och fem procent av gymnasieeleverna i årskurs två (17-18 år) bedöms ha ett riskabelt spelande, enligt rapporten.

De regionala skillnaderna är mindre bland niondeklassare, men är större bland gymnasieelever i årskurs 2. (2-7 procent, mest spelar gymnasieelever i Gävleborg, Blekinge och Dalarna. Lägst i Jönköpings län)

Utredarna skriver: ”Sammanfattningsvis kan vi konstatera att oavsett den reglering som finns på den svenska spel­marknaden, att det finns en åldersgräns på 18 år på spel om pengar, spelar elever i årkurs 9 och gymnasiets år 2 om pengar. Spelandet sker såväl online som på annat sätt.”

De slår fast att det finns samband mellan riskabelt spelande och ANT-bruk och att vissa spel har större samband till spelmissbruk.

Bland elever på gymnasiet var spelformen poker vanligast om pengar (11 procent), följt av lotterier (10 proc.) och sportspel (9 proc.). Bland högstadieeleverna var lotter vanligast (7 procent). I båda åldersgrupperna hade casino och e-sport mer tydligt samband (signifikant) med riskabelt spelande, i årskurs 9 fanns även samband till poker.

• Fotnot: CAN:s fokusrapport 15, ”Riskspelande och samband – Olika typer av spel om pengar och erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak hos unga” (pdf-fil, 15 sidor).