Under 2017 ökade resandeinförseln av alkohol med hela åtta procent, medan köp av smugglade drycker minskade sju procent, troligen efter insats mot ”spritbussarna”. Svenskarnas totala alkoholkonsumtion var på samma nivå som året före, visar ny CAN-rapport.
Den totala konsumtionen ifjol var stabil, drygt 9 liter omräknat i ren alkohol per invånare över 15 år, vilket är ungefär på samma nivå som året före. Det framgår av ett PM om ”Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017” (pdf-fil, 9 sidor), med preliminär statistik, slutrapporten kommer i höst.
Den registrerade delen av konsumtionen (Systembolaget, restauranger, folkölsförsäljning etc.) stod ifjol för 78 procent av totala konsumtionen, den oregistrerade (införsel, smuggling, hembränning mm) för 22 procent.
Privatinförseln av alkohol ökade åtta procent ifjol, där sprit dominerar, följt av starköl och vin. Medan inköp av insmugglad alkohol minskat sju procent.
– Vår tolkning är att myndighetssatsningen med polis, tull och andra mot s.k. spritbussar varit effektiv och i princip stoppat den smuggeltrafiken. Det har följts av att fler köpare åker själva ner till gränsbutiker i främst Tyskland och handlar, en slags myrtrafik, säger Björn Trolldal, alkoholforskare på Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, till Drugnews.
Men även om alkoholsmugglingen minskat, så är 93 procent av den kvar, (cirka 0,4 liter ren alkohol per person, vilket är 4,6 procent av totala konsumtionen) – starköl är vanligast följt av sprit, medan vin och cider utgör mindre del. Tullen har även sett att inblandade i illegala bussmugglingen gått över till att köra alkohol i skåpbilar istället.
Annan oregistrerad handel är exempelvis hemtillverkning som 2017 stod för 2,3 procent och näthandel för cirka 1,3 procent av totala alkoholkonsumtionen. De senaste tio åren har dock andelen oregistrerad alkohol sjunkit med cirka 30 procent av totala konsumtionen.
Svenskarnas alkoholkonsumtion har minskat efter toppåret 2004 (då tidigare införselkvoter helt hade fasats ut), men svenskarnas konsumtion är ändå betydligt högre än före EU-inträdet och tillgängligheten av alkohol är större.
CAN-rapporten baseras på årliga mätningar av befolkningens alkoholvanor och inköpskällor. Bland annat genom 18 000 intervjuer per år (Monitormätningar), dessutom säljstatistik från Systembolaget, restaurang- och folkölsförsäljning, och beräkning av oregistrerade andelen.