Hasselarörelsen hade bjudit in till narkotikapolitisk debatt på onsdagen med representanter från samtliga riksdagspartier på Norra Latin i Stockholm. Arrangörerna ville ta pulsen på narkotikafrågan då det nu gått ett år sedan riksdagen antog den narkotikapolitiska handlingsplanen. Få nya frågor har tillkommit under den tiden, möjligen med undantag om sprututbyten.

Debattledaren Widar Andersson – ordförande i Hassela Solidaritet – inledde med att konstatera att det råder bred enighet om narkotikapolitiken i Sverige. Sedan ställde han en konkret fråga till alla sju ledamöter, varav flera nya i riksdagen:
– Tycker ni att vår politik är framgångsrik?

”Ja, om vi jämför med resten i världen”, sa Jan-Emanuel Johansson (s) – nyinvald riksdagsman, mer känd från teveserien Robinson än för sitt politiska arbete.
Johansson har dock en ganska gedigen bakgrund i arbetet mot narkotika, med erfarenhet i Hasselarörelsen och av arbete på behandlingshem. Han menade att alternativet till den svenska linjen var att ge upp, vilket han med eftertryck underströk att han inte var beredd att göra.

Även vänsterpartiets Gunilla Wahlén, med en bakgrund som sjuksköterska, stödde den rådande linjen. I likhet med de andra deltagarna kom hon med få kontroversiella uttalanden, utom när hon sa sig vara emot drogtestning av barn. Det väckte vissa protester från publikens sida:
”Upptäcktsrisken är central för att hålla barnen borta från droger. Och det är inte mer integritetskränkande för barnen än att bilister alkoholtestas på vägarna!”, sade en man från Föräldraföreningen mot narkotika i Upplands-Väsby.

Nyinvalda ledamoten Annika Qarlsson för centerpartiet gladdes åt att attityden mot droger är mer restriktiv på landsbygden, där hon kom ifrån, både bland unga och gamla. Hon var dock bekymrad över att missbrukare tycks ha det sämre i Sverige och att narkotikarelaterade dödlighet är högre än i andra länder.
Detta uttalande väckte Katarina Cnattingius, aktiv i bl a FMN och Eurad, till liv. Hon förklarade att narkotikastatistiken från olika länder som samlas in av EU:s drogobservatorium förs på olika sätt och inte är jämförbar.
”Det tar jag till mig”, svarade centerpartisten ödmjukt.

Folkpartiets Marita Aronsson konstaterade att narkotikamissbruket ökar, särskilt bland unga människor. Hon efterlyste etappmål för att i stället minska det.
Kristdemokraternas Ulrik Lindgren, ny ledamot från Falun, beklagade att kontrollapparaten med polis och tull i princip är nedmonterad, och att toleransen mot narkotikan blivit högre.
Han gjorde också en historisk jämförelse med indianerna i Colombia:
”De hade alltid tuggat koka och klarade väl det någorlunda, men när så en ny drog, alkoholen, lades därtill höll de på att gå under. Samma dåliga beredskap har vårt samhälle mot de nya drogerna”, sade Lindgren.

Lotta Nilsson Hedström (mp) – som var med och förhandlade fram handlingsplanen för ett år sedan – ville inte kalla svensk narkotikapolitik för framgångsrik:
”Man hör en narkotikasamordnare och en nytillsatt folkhälsominister göra utfästelser om ett narkotikafritt Sverige inom tio år, för att sedan ta tillbaka dem. Jag tycker att politiken är trött, den saknar själ och hjärta!”

Moderaternas Beatrice Ask – f d borgerlig skolminister, nu i justitieutskottet – höll med:
”Vi moderater sa nej till regeringens narkotikapolitiska handlingsplan eftersom den mest är prat. Björn Fries är en snäll man och vill nog väl, men han står ju bara och pratar och pratar och pratar”.

Vid en ny rundfråga om sprututbyten var det bara moderaternas Beatrice Ask som helt avfärdade Björn Fries förslag om att permanenta försöken i Malmö och Lund och öppna för utvidgning till övriga landsting. Övriga representanter var försiktigt positiva eller sliter med frågan.
”Sprutor ska delas ut, men vad med ska de fyllas? Och blir sprutrum nästa steg? Ansvariga socialdemokrater är försiktigt positiva till förslaget, men det som gör mig rädd är att många av dem jag respekterar är emot”, resonerade Jan-Emanuel Johansson högt.

• Ungdomar i publiken berättade att narkotika ofta är mer vanligt än alkohol kring Stockholmsskolor. Och både unga och politiker tillstod att det finns en kommunikationsklyfta mellan generationerna.
”Ni övertygar inga unga här, ni måste ut mer och möta ungdomar där vi finns”, sade Vincent Chavulimu (bild), från föreningen Global Youth, som arbetar med unga på glid i åldrarna 13 till 20.

Läs mer i Drugnews:
• Narkotikaplan utan verktyg antagen
• Valfeber om narkotikafrågan