”Det är viktigt att höja dagens miniminivå inom EU, men priset för det kan bli att acceptera ett högsta tak”, säger till Drugnews Anders Castberger, nykterhetslobbyist i Bryssel.

Före årsskiftet väntas EU-kommissionär Frits Bolkestein föreslå ändrade mer harmoniserade alkoholskatter inom unionen. Idag finns bara minimininivåer som är olika för vin, öl och sprit. För vin är den för övrigt noll, sju EU-länder har denna lägsta gräns medan EU-kommissionen med hänvisning till konkurrensskäl nu tvingar Sverige att inledningsvis sänka vinskatten från 27 till cirka 22 kronor per liter. För sprit är miniminivån idag i EU kring 15 kronor för en flaska, medan den är 140 kronor i Sverige.

Smuggling och gränshandel med alkohol från lågskatteländer till högskatteländer är omfattande. Särskilt från Frankrike till Storbritannien (särskilt av öl), från Tyskland till Danmark och Sverige (öl, vin, sprit) och över Öresund.
EU-kommissionen gillar inte de stora skatteobalanserna i unionen och diskuterar att efter en konsultrapport (pdf-fil) analyserat dagens alkoholskatter införa ett system med såväl tak som golv:
”Vår strategi är att lägga fram ett förslag där det finns sådant som tilltalar både högskatteländerna och lågskatteländerna. Det är i Sveriges intresse att miniminivåerna höjs. För dem som har låga nivåer och fruktar att de måste höja nivåerna finns intresse av att det införs ett tak”, säger en högt uppsatt kommissionstjänsteman till Dagens Nyheter.
Ett mjukare alternativ vore att ange ”målnivåer” – inte obligatoriska, men som länderna förväntas att sträva efter.
Planerna bekräftades nyligen även i en artikel i Financial Times.

Svenska regeringen räknar redan med stora skattebortfall de närmaste åren från alkohol. Dels sänks vinskatten i december, dels ökar privatinförselkvoterna stegvis fram till 2004. Och skulle en eventuell maxnivå för spritskatt sättas vid dagens EU-genomsnitt kommer priset för en flaska Absolut Vodka på Systembolaget nära halveras från dagens 228 kronor.

Liksom alkoholnäringen försöker nykterhetsrörelsen påverka EU-maktens centrum. För nykterhetsrörelsen som sett flera alkoholpolitiska murar (de flesta monopol, privatinförselundantag etc) redan sköljas bort av alkoholfloden från EU krävs nya avvägningar för att rädda prisinstrumentet.
”Tvingas man ändå av marknadsskäl till sänkta alkoholskatter är det kanske bättre att delta i diskussionen och försöka få gehör för att folkhälsoaspekten vägs in när det smala bandet mellan maxi-miniminivåerna ska sättas. Och helst då så högt upp som möjligt”, säger Anders Castberger, generalsekreterare i Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhets (NBV) Centre for European Studies.

Castberger bedömer att det i frågan är svårare att påverka EU-parlamentet än medlemmar i ministerrådet. Särskilt Danmark, Finland och Storbritannien (som dock i grunden är skeptisk till harmoniserade skatter) bör vid sidan av Sverige ha intresse av en högskattelinje av alkohol. Kanske även Tyskland som kan drabbas av alkoholströmmar österifrån när EU utvidgas.

För flera EU-länder är alkohol mer en jordbruks- än en hälsofråga. Men även i södra Europa har sambandet alkohol och skador alltmer uppmärksammats, konsumtionen har minskat och regler skärpts mot alkoholreklam och rattonykterhet.

Läs mer i Drugnews:
• ”Höj alkoholskatterna inom EU”
• ”Högsta alkoholkonsumtionen på 100 år”
• EU-lobbyist: ”Dödsstöt för svensk alkoholpolitik”