2003-10-16 18:50 (Drugnews/SL)
STOCKHOLM Svenskarna oroas alltmer av den ökade alkoholkonsumtionens avigsidor med bl a försämrad folkhälsa. Färre än hälften vill sänka alkoholskatten eller att vin säljs i vanliga butiker. Och över 90 procent vill ha fler rattfyllerikontroller, stopp för utskänkning till berusade och tycker det är fel att langa åt ungdomar. Det visar en studie gjord av Folkhälsoinstitutet och Karolinska institutet.
Undersökningen där 7 500 personer deltog i tolv “hyggligt representativa“ kommuner presenterades i en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter häromdagen.
Som exempel på att svenskarnas alkoholliberala synsätt är på väg att svänga gjordes där även jämförelser med tidigare undersökningar. För tio år sedan ansåg 75 procent av de svarande i en Temo-enkät att vin borde få säljas i livsmedelsbutiker och ifjol stöddes påståendet av 60 procent. I den nu aktuella studien har stödet sjunkit till bara 47 procent.
Men inställningen till nivån på alkoholskatten är mer komplex. 47 procent vill sänka den i den nya studien, medan bara 23 procent svarade att de inte ville sänka skatten och hela 29 procent var tveksamma.
Att jämföra med tidigare enkäter låter sig inte göras då frågeställningen då handlat om stödet för att höja skatten (vilket nio av tio varit emot).
“Det finns jämförelseproblem. Därför nöjer vi oss med att konstatera att det inte finns en majoritet för att nu sänka alkoholskatten“, säger till Drugnews alkoholexperten Sven Andreasson som hållit i undersökningen på Folkhälsoinstitutet.
Han är undertecknare av debattartikeln i DN tillsammans med Gunnar Ågren, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet, Gabriel Romanus, riksdagsledamot (fp) och f d chef för Systembolaget, samt s-riksdagsmännen Göran Magnusson och Nils-Eriks Söderqvist.
“Vi vill anlägga moteld mot alkoholindustrin och visa på att den alkoholliberala inställningen tenderar svänga. Och att det inte finns en majoritet för att nu sänka skatten, vilket debatten ibland ge intryck av. Tvärtom finns indicier på att folk uppfattar det ökade drickande som ett folkhälsoproblem“, säger Andreasson.
I debattartikeln pekas på risken för att den sedan EU-inträdet växande alkoholkonsumtionen i Sverige kommer att leda till ökad dödlighet. Inom EU är det hög tid för politikerna att finna en bättre balans mellan handelsintresset och folkhälsointresset i synen på alkohol. Bl a genom att minska unionens höga privatinförselkvoter för alkohol och höja miniminivåerna för alkoholskatt.