Alkoholrelaterade dödsolyckor har ökat under senare år, enligt statistik från Vägverket. Den s.k. Skelleftemodellen går ut på att lokala myndigheter som socialtjänst, kriminalvården, polisen och Vägverket samverkar mer och snabbare för att minska rattfylleriet.

Många rattfyllerister har utvecklat drogberoende och kör ofta påverkade. Men självförnekelsen om problemen står ofta i vägen för en rehabilitering. Ett projekt i Skellefteå visade att den som åker fast i en trafikkontroll måste komma i kontakt med missbrukarvård inom ett dygn. Därefter bygger personen snabbt en försvarsmur av förnekelse om sina problem, inte minst inför sig själv.

“Men medan såret fortfarande är öppet är de mottagliga för erbjudanden om hjälp“, säger upphovsmannen bakom modellen, Håkan Fuhrman, trafikpolis i Skellefteå, till TT.

Försöksprojektet som startade i Skellefteå 1999 har idag permanentats sedan var tredje ertappad rattonykter tackar ja till vård. Det har fått efterföljare i Skåne, Småland och Norrbotten och nästa månad börjar alltså Stockholmsregionen pröva modellen.
Genom att även nu få med ett stort polisdistrikt kan en bättre utvärdering av modellen så småningom göras, menar Håkan Fuhrman.

“Egentligen är det inte så märkvärdigt. En snabbare pappersexercis mellan polis och socialtjänst, och ett omedelbart erbjudande om frivillig vård är vad det handlar om“, säger Fuhrman till TT.

Läs mer i Drugnews:
• Hårdare tag mot rattfylleri efter ny dödsolycka?
• Rattfyllo krossade Eriks drömmar
• “Regeringen bär ansvar för ökat rattfylleri“
• Vände dotterns död till kamp mot rattfylleriet