Under förhandlingar med regeringen har Liège bland annat begärt att särskilda social- och vårdinrättningar ska öppnas i olika stadsdelar och ävenkringliggande kommuner så att resurserna sprids bättre.
Liège vill också ha ett centrum för långvarigt omhändertagande med 30 internatplatser ”utanför stan”.Ännu ett önskemål gäller mer resurser för narkomanvård inom de olika sjukhusen. Man vill där reservera tio platser för vård av minderåriga narkomaner.

Planer på kontrollerad tilldelning av heroin som Drugnews redan harrapporterat om är också aktuellt. Universitetet i Liège har dock ännu inte konkretiserat sitt vetenskapliga projekt i detta sammanhang.
Men det övergripande syftet, understryker de ansvariga, är att tvätta bortstadens anseende som alltför välkomnande mot narkomaner. Man vill ändrapolisreglementet så att det ger bättre möjligheter till tvångsåtgärder somtagande i förvar under 12 timmar. Det ska också bli enklare att utvisagärningsmän som vistas illegalt – många smålangare är av marockansknationalitet, enligt myndigheterna. En specialstyrka på 50 man har också diskuterats. Samt en post som ”hanterare av olägenheter”.

Särskilt intresse riktas också mot fängelset Lantin, där 80 – 85 procent av deintagna bedöms vara narkomaner. För dem vill man se en lämplig medicinsk och psykologisk uppföljning, däribland behandling med ersättningspreparat. För personalen begärs särskild utbildning, och effektivare kamp mot narkotikatrafiken vid grindarna liksom inne i fängelset.
Liège efterlyser också en harmonisering av lagstiftningen tillsammans med de holländska och tyska grannarna för samordnade insatser från polis med flera mot smugglingen. Holländska Maastricht, tre mil från Liège, är något av en magnet för ”narkotikaturism” mellan de båda städerna vid floden Meuse/Maas.

Som Drugnews tidigare berättat har Liège prövat åtskilligt för att komma tillrätta med narkotikamissbruket, däribland utbyte av sprutor. För närvarande uppges 1 500 invånare i den krisdrabbade stålstaden delta i metadonbehandling. Det omfattande narkotikamissbruket i staden inverkar också på kriminaliteten.

Mellan 42 500 och 45 000 brott, däribland över 25 000 stölder, håller varje år 1 200 poliser sysselsatta i denna stad där deckarförfattaren Georges Simenon föddes och växte upp.
Men det är en rörlig brottslighet – 60 procent av gärningsmännen och 65 procent av offren är inte från Liège.Narkotikaproblemet har blivit mer synligt då man sedan mer än 10 år inte längre stör konsumenterna, till men inte minst för handlare även på fina adresser i centrum, framhåller stadens myndigheter. Med pilotprojektet säger de sig vilja visa att de inte längre tänker vara overksamma.

Läs mer i Drugnews:
• Belgisk minister förordar heroinutdelning
• Heroinutdelning till missbrukare i Liège