När EU som planerat ska ta in tio nya medlemsstater från 2004 försvinner flera gränskontroller och narkotika kan lättare strömma in österifrån. Det finns då risk att narkotikaproblemen i Västeuropa ökar, menar Mike Trace, styrelseordförande för EU:s narkotikaobservatorium.
Han presenterade på torsdagen en rapport i Bryssel över drogläget i unionen.

“Flera kandidatländer för med sig en hemgift till boet i form av ökade narkotikaproblem. Flera har ett trassligt läge med både ökat inhemskt drogmissbruk och transittrafik, narkotikatillverkning och odling“, säger Bengt Andersson på Folkhälsoinstitutet som är delaktig i studien, till Drugnews.

I exempelvis Polen, Tjeckien och de baltiska länderna förkommer produktion av amfetaminvarianter. Samtidigt fungerar några av dem som omlastningscentraler för kokain som smugglats till Europa från Latinamerika. Ungern och Rumänien fungerar på liknande sätt som mellanstationer för heroin från Afghanistan.
Detta är länder som redan står i farstun till EU, förutom Rumänien som tidigast blir aktuellt år 2007.
Länderna ligger som ett pärlband geografiskt mot Ryssland där också smuggelleder av heroin upprättats västerut efter Sovjets fall. Även odlingsområden av cannabis och opium har hittats i västra Ryssland och Ukraina.

“Visst kan man tala om ett narkotikahot österifrån. Men samtidigt kan EU-utvidgningen österut möjliggöra effektivare drogbekämpning genom att de nya medlemmarna kommer in i unionens kontroll- och varningssystem“, säger Bengt Andersson.

Vad gäller narkotikamissbruket inom dagens EU så är det relativt stabilt de senaste åren, enligt årsrapporten. Mellan 7000-8000 EU-medborgare dör varje år till följd av drogmissbruk, men drogsituationen är mycket olika i länderna. I Sverige har en av tio invånare prövat narkotika någon gång i livet, medan i Danmark och Storbritannien en av tre har testat illegala droger.

Trots en uppmärksammat försämrad drogsituation senaste decenniet i Sverige, så är situationen mindre alarmerande vid en internationell jämförelse. Enligt EU-statistiken har en av hundra svenskar i åldrarna 15-34 år använt cannabis (hasch och marijuana) senaste året, medan 13 procent gjort det i Danmark, 8 procent i Norge och nära 5 procent i Finland.
Finland och Sverige tillhör de länder som mest står fast vid en restriktiv hållning mot cannabis, medan flera länder på kontinenten idag har en mer släpphänt syn på “lätta droger“.

Men när det gäller “problematiskt“ missbruk, exempelvis av amfetamin och heroin, och dödlighet bland narkomaner så har det ökat mer i Sverige än i övriga EU. Idag finns omkring 26 000 grava missbrukare i landet.
“Även om det handlar om procentuellt stora ökningar, så är det från en relativt låg nivå internationellt sett. Vad som är besvärande för Sverige är att den specialiserade narkomanvården har minskat samtidigt som den ökat i övriga EU. Det är ett område där vi absolut måste bättra oss“, säger Bengt Andersson.

Läs mer i Drugnews:
• EU:s drogchef efterlyser gemensam narkotikapolitik
• EU-faddrar mot drogproblem i kandidatländer
• Narkotikapolis och tull oeniga om östhotet