”Jättebra. Jättebra!” säger regeringens narkotikasamordnare Björn Fries i en kommentar till Svenska Dagbladet om Drugnews enkät som visar att åtta av tio kommuner idag redan har drogprogram.
”Det är glädjande, men jag hoppas att handlingsplanerna inte bara antas utan att kommunerna också förverkligar dem. Det var det felet vi gjorde på 1990-talet. Planer fanns, men de hamnade på hyllan”, säger det tidigare kommunalrådet i Karlskrona.
Han började på måndagen tillsammans med en stab på ett tiotal personer arbetet att försöka få rätsida på den, enligt några, ”havererade svenska narkotikapolitiken”. Han har fyra år på sig att bland annat försöka öka samarbetet mellan myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer för att förbättra insatserna mot droger.

Kommunförbundet är överens vad gäller viljeinriktningen i regeringens handlingsplan mot narkotika, men anser att Fries roll är otydlig, att länsstyrelserna med både tillsynsansvar och metodutvecklaruppdrag riskerar få en dubbelroll och att planen vad gäller kommunerna är alltför detaljstyrande och ”klåfingrig” . Exempelvis uppmaningar om lokala kartläggningar, drogplaner och hur arbetet bör utföras och organiseras.
”Kommunerna ser olika ut. Kartläggningar har gjorts i de flesta större städer, men behövs kanske inte i en liten kommun där nästan alla känner varandra”, säger Annika Lindh som vid sidan av sitt uppdrag som ordförande i Kommunförbundets sociala beredning är kommunalråd (s) i Uppsala.
Där har man nu tillsatt en lokal drogsamordnare i kommunen och som tillsammans med polisen förbereder en kampanj mot ökat missbruk, bland annat av heroin.
”Det arbetas på olika sätt i kommunerna mot droger, många har redan drogprogram – det visar ju Drugnews undersökning. Men samtidigt har det skett en attitydförändring, samhällsdebatten har blivit otydlig, liberalisering och legaliseringsidéer sprider sig, ungdomar får höra att det är ofarligt att pröva droger”.
”Den utvecklingen måste vi tillsammans arbeta för att vända – det kan inte kommunerna göra själva. Det krävs även internationellt samarbete, regeringen bör hårdare saluföra den restriktiva linjen. Det vore bättre att socialministern tog upp den diskussionen istället för att skälla på kommunerna”, säger Annika Lindh.

Socialminister Lars Engqvist ser bl a en ökad narkotikadödlighet som ett misslyckande för socialpolitiken. Och har särskilt pekat ut kommunerna som – enligt ministern – inte gör vad se ska göra enligt lag, samverkar dåligt med polisen och dåligt utnyttjar de möjligheter till vård och behandling som ges.
Kommunförbundet anser att hans kritik är orättvis.
”Lätt att säga att kommunerna har misslyckats när det egentligen krävs allas insats – från samhället till enskilda föräldrar för att vända utvecklingen”, säger Annika Lindh.

Hon menar dessutom att det inte stämmer att kommunerna gjort stora neddragningar i missbrukarvården som det ofta hävdas. Enligt Lindh visar en undersökning från Socialstyrelsen att kommunerna lägger lika stora resurser idag som tidigare på missbrukarvård, medan däremot neddragningar gjorts i exempelvis skola och äldreomsorg för att klara besparingsmål.
”Sen kanske man kan säga att vi borde ha satsat mer eftersom nyrekryteringen av unga missbrukare ökat. Men frågan är var vi ska ta pengarna? Om handlingsplanen inte bara ska bli ord så behövs det mer statliga pengar”, säger Annika Lindh som ändå tror att alla kommuner snart bör kunna erbjuda alla missbrukare vård och ungdomar på glid stöd.

Läs mer i Drugnews:
• Enkät: Ungas drogmissbruk ökar i tre av fyra kommuner
• Engqvist: ”Socialpolitiken har misslyckats”