Ökat bruk och färre i vård efter legalisering

PHILADELPHIA. Ett forskarlag från Temple University i Philadelphia har undersökt hur legaliseringen av cannabis i USA påverkat användning, uppfattning och skador och benägenheten att söka hjälp när man fått problem. På alla tre punkter har utvecklingen varit negativ.[1]

Professor Jeremy Mennis, som forskar om bland annat drogmissbruk och utvecklingspsykologi, är studiens första namn. Hans grupp konstaterar inledningsvis att en utökad legalisering av cannabis för rekreationell användning är ett växande folkhälsoproblem.

Allt färre söker vård
En studie visar till exempel att mer än 20 procent av tonåringar som börjar med drogen kommer att drabbas av beroende eller skadligt bruk, CUD (Cannabis Use Disorder), inom fyra år.[2]  En annan studie med metaanalys (sammanvägning av flera olika studier), visar att 22 procent av dem som använder cannabis har en sådan diagnos, vilket innebär att miljoner amerikaner utsätter sig för den risken.[3] Tonåringar och unga vuxna är särskilt sårbara.

Trots detta, konstaterar Mennis forskarlag, söker allt färre personer vård för cannabisproblem i USA. Forskarna har i sin studie utgått från tre parametrar kring cannabis: ungdomars och unga vuxnas uppfattning om skaderisken, prevalensen av användning under den senaste månaden, samt andelen inläggningar för behandling på grund av beroende eller skadligt bruk av cannabis. Forskarna har sedan hur mätt hur detta förändrats före och efter legalisering av cannabis i amerikanska delstater 2008–2019.

Drogvanor och behandling
Avsikten med Mennis studie är att förstå hur legalisering har inverkat på folkhälsan, så att man på bästa sätt kan motverka problemen. 

Hans forskargrupp har samlat in data från den nationella drogvaneundersökningen NSDUH och behandlingsstatistiken TEDS-A  (Treatment Episode Data Sets-Admission).
Genom olika statistiska metoder har man analyserat de uppgifter man fått fram och kunnat se följande förändringar under den undersökta perioden:

För det första att prevalensen, mätt som användning senaste månaden, ökade bland ungdomar och unga vuxna.
För det andra att ju högre prevalens, desto lägre uppfattning om skaderisk.
För det tredje att bland ungdomar minskade benägenheten att söka behandling för cannabisproblem ju mer de använde.
• Och för det fjärde framkom ett samband mellan högre prevalens och lägre intagning av behandling i gruppen unga vuxna.

Graferna visar hur prevalensen per månad förändrats för 12-17 åringar och 18-25 åringar. Dels i delstater som legaliserat (heldragen linje), dels i delstater som inte legaliserat, (streckad linje). Tonåringar har inte ökat sitt bruk i delstater där cannabis är förbjudet, det har däremot unga vuxna gjort, mest där man legaliserat.

Forskarlagets slutsats är att utökad legalisering av cannabis kommer att öka bruket, samtidigt som insikten om skadeverkningar minskar, vilket leder till att behandlingsinsatserna för cannabisproblem också minskar. 

”Dessa trender”, skriver forskarna ”visar en ökning av det ej tillgodosedda behovet av behandling för allvarliga cannabisproblem i åldersgrupper som är särskilt sårbara för de negativa konsekvenserna av cannabis.” 

• Fotnot: [1] Mennis et al (2022). Recreational cannabis legalization alters associations among cannabis use, perception of risk, and cannabis use disorder treatment for adolescents and young adults – Addictive behaviors, (ScienceDirect). Volume 138, March 2023, 107552.

[2]  Han et al (2019). Time since first cannabis use and 12-month prevalence of cannabis use disorder among youth and emerging adults in the United States –  Addiction, 114(4), 698–707. PMC (nih.gov)

[3] (Leung et al (2020). What is the prevalence and risk of cannabis use disorders among people who use cannabis? a systematic review and meta-analysis , Addictive Behaviors, 109, Article 106479. – PubMed (nih.gov)

Annonser