Författaren Mats Nilsson-Lehback, född 1953, har en gedigen bakgrund både som vetenskapsjournalist och beroendeläkare – både i Sverige och Norge. Det märks i hans fackbok ”De nya drogerna” där han går igenom de senaste decenniernas förändrade drogscen. Tonvikten ligger på de nya syntetiska opioiderna. Särskilt fentanylerna får stort utrymme.

Ett avsnitt handlar om de allt russtarkare cannabissorterna där han påpekar att dessa är något helt annat än gamla tiders hasch och marijuana. Inte minst varnar han för ökat antal psykoser i framtiden och förmodligen också våldshandlingar. Han beskriver några riktigt obehagliga exempel på massmord där gärningsmannen varit påverkad av cannabis.

Boken är lättläst och faktiskt ett underhållande populärvetenskapligt verk där författaren får med alla möjliga aspekter av beroendeframkallande droger.

Mats Nilsson-Lehback: De nya drogerna, (334 sidor, Populär medicin förlag 2022)

Förutom den omfattande genomgången av alla slags nya droger, och nya varianter av de gamla, ger han även historiska tillbakablickar.
Extra intressanta är hans fallbeskrivningar. De är anonymiserade men verkar, åtminstone delvis, komma från hans egen verksamhet som läkare. Författaren skriver också utförligt, men lättfattligt, om hur de olika drogerna påverkar hjärnan. Det är lärorikt och klargörande.

I ett annat kapitel beskriver han vilka behandlingar mot drogberoende som står till buds idag, både med läkemedel och drogfria terapier, till exempel tolvstegsbehandling, KBT (kognitiv beteendeterapi) och MI (motiverande samtal).

Boken har ett bra sakregister och ett annat med ordförklaringar av olika förkortningar. Mindre lyckat är att de saknas direkta referenser i texten. De olika studierna författaren hänvisar till får läsaren själv leta upp i källförteckningen och den är förvånansvärt kort.

Nilsson-Lehback skriver sakligt, ändå med glöd.  Han drivs av sitt ärende. Även om han avstår från drogpolitiska resonemang redovisar han till de fakta som finns.

Han beskriver såväl förödande biverkningar, inte minst dödsfallen, som medicinsk nytta. Noga påpekar han fördelarna med vissa läkemedel, bland annat smärtstillande opioider och lugnande bensodiazepiner, även om missbruket av samma preparat kan leda till ond bråd död.

På slutet presenterar författaren en lista med tio lärdomar, varningar skulle man kunna säga. De tre första handlar om att dagens droger är fler och farligare än tidigare och att pirattillverkade läkemedelskopior blir allt mer välgjorda, samtidigt som de kan innehålla precis vad som helst.
Det här betyder att de som använder illegala substanser lever farligare än någonsin.

Hoppfullt i hans lista är i alla fall att behandling mot drogberoende också har utvecklats. Det är alltid rätt att söka hjälp, skriver han.