I begynnelsen firades Internationella kvinnodagen i första hand av radikala kvinnor. Idén kom från USA och ingick i kampen för kvinnlig rösträtt. Kvinnodagen etablerades i Europa 1910 och fyra år senare blev 8 mars ett gemensamt datum.

Ganska snart spred sig idén om Internationella kvinnodagen till allt bredare skikt. Förenta Nationerna rekommenderade 1977 firandet av en internationell kvinnodag den 8 mars.

Internationella kvinnodagen förknippas i första hand med kraven på jämställdhet mellan kvinnor och män: i familjen, i arbetslivet och i samhällslivet som helhet. Det var inte så länge sedan kvinnorna i vårt land förvägrades rätten till akademisk utbildning och vissa högre tjänster. Rösträtten dröjde också.

Med patriarkat avses enligt Nationalencyklopedin bland annat sociala system där kvinnor är underordnade män. “Patriarkatet är en djupt liggande samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt“. Kvinnor har som regel lägre lön än män även när de utför samma arbete. I hemmen innebär ansvarsfördelningen att kvinnorna i betydligt större utsträckning än männen svarar för obetalt arbete.

Dessa frågor brukar stå i centrum på Internationella kvinnodagen. Medvetna kvinnor bekämpar samtidigt pornografi och prostitution i alla dess former. Trafficking utgör ett växande problem.

Patriarkatet finns kvar i många länder och det tar lång tid att avskaffa orättvisorna. I vårt land har vi visserligen kommit långt på vägen, men nog återstår ännu en hel del att göra. Många män har svårt att i praktiken fullt ut acceptera den nya mansrollen.

Kvinnorna får ett allt större inflytande i politiken och på andra områden, men inom näringslivet intar ännu männen den klart dominerande rollen.

Det finns emellertid en annan sida av jämställdheten och kvinnornas frammarsch. Många trodde att när medvetna kvinnor och feminister engagerade sig så skulle de inte enbart kämpa för jämställdhet utan också göra upp med manssamhällets sämsta företeelser. Tyvärr blev det inte så på alla områden. Låt mig stanna upp vid alkoholen.

Då nykterhetsrörelsen etablerades under 1800-talets andra hälft var det männen som missbrukade alkohol. Ytterst få kvinnor hörde till missbrukarna och de allra flesta avstod helt från att dricka.

Det var också tack vare kvinnorna som många familjer kunde hållas samman trots männens superi. Mamman utgjorde barnens trygghet.

Folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922 innebar en knapp nej-seger. Det var männens ställningstagande som avgjorde. En stor majoritet av kvinnorna röstade ja till förbudet.

Idag är situationen en helt annan. Kvinnorna har i allt väsentligt accepterat och övertagit männens dryckesvanor. Förr såg de flesta kvinnor i alkoholen ett onödigt ont. Numera finns inte detta avståndstagande.

Det finns en grupp som drabbas hårdare än andra. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Årligen polisanmäls bortåt 20 000 fall till följd av att en man misshandlat sin partner. Mörkertalet är mycket stort och i verkligheten rör det sig om bortåt 100 000 fall. Även barnen drabbas. Man räknar med att ett par hundratusen unga växer upp i hem där mamman utsätts för våld.

Kvinnovåldet är inte alltid alkoholrelaterat. Det förekommer även bakom de allra finaste fasader, men då alkohol finns med i bilden blir det ännu värre.

Nykterhetsrörelsen i allmänhet och dess kvinnor i synnerhet har all anledning att ägna större uppmärksamhet åt Internationella kvinnodagen. Öl, vin och sprit har i alla tider utgjort en del av det manliga förtrycket och lagt många hinder i kvinnornas väg.

Fotnot: Artikeln publiceras även i Blå Bandrörelsens tidning.