Det är ett helt batteri av åtgärder som regeringens mobiliseringsgrupp mot narkotika lägger fram. Inriktningen är främst att strypa tillgången på narkotika; få fler unga att avstå från att pröva; erbjuda fler missbrukare att få hjälp att avbryta sitt missbruk.
”Den restriktiva narkotikapolitiken är som en mjölkpall på tre ben med förebyggande åtgärder, kontroll och vård. Tyvärr är den politiken idag inte i balans”, sade Björn Fries, regeringens narkotikasamordnare vid presentationen av aktionsplanen för åren 2002-2004.

Från att ha haft en relativt fungerande narkotikapolitik under 1980-talet, så försämrades situationen under 1990-talet. 15-16-åringar som prövat narkotika har mer än fördubblats och tredubblats bland unga mäns som mönstrar (hasch är vanligast, men bl a ecstasy och amfetamin ökar). Samtidigt har antalet s.k. tunga missbrukare ökat till minst 26 000.
”Det är ju som om alla invånare i Ystad var drogpåverkade varje dag. Helt oacceptabelt!”, sade Björn Fries(bild).

Narkotikakommissionen pekade i sin slutrapport Vägvalet på att det finns på samordningsbrister på alla nivåer i samhället, att drogproblem nedprioriteras av beslutsfattare, samtidigt som resurserna ej varit tillräckliga, särskilt inom förebyggande och missbrukarvården. Även om drogläget i Sverige inte än är lika alarmerande som i några andra EU-länder som gett upp drogbekämpning och mest inriktar sig på skadelindringsprogram.
Riksdagen gav i våras klartecken till att satsa 325 miljoner för att Fries grupp, Mobilisering mot narkotika, ska initiera och samordna arbetet för att vända denna utveckling. 100 miljoner kronor öronmärktes för kriminalvården, som nära var tredje grav missbrukare kommer i kontakt med varje år.
Aktionsplanens förslag över hur resurserna ska användas är ett smörgåsbord av projekt och satsningar. Från att stimulera modernare droginformation på skolor och till allmänhet, ordna konferenser och mässor, ungdomsnätverk och särskilda storstadsprojekt, till polisinsatser mot krogar och andra platser där droger förekommer.

De tre storstäderna får 40 miljoner kronor och forskningen 42 miljoner.
”Vi vill satsa på drogfria projekt i storstäderna där problemen kanske är större och trender skapas som sprids vidare i landet. Och det behövs mer forskning om vilka metoder som är effektiva på narkotikaområdet, idag är det för mycket tro och lite vetande”, sade Fries.

Han vill samla och sprida goda idéer och att visionen om ett narkotikafritt samhälle levandegörs.
”Det är ett långt arbete och finns inga enkla lösningar. Men förhoppningsvis ska utvecklingen gå att vända med insikt och engagemang och svensk restriktiv narkotikapolitik bli trovärdig igen. Och även bli lättare att saluföra utomlands”.
Något som socialminister Lars Engqvist, som deltog vid presentationen, nickade instämmande i.

Redan i september inbjuder Fries kommunerna till en diskussion om hur aktionsplanen kan appliceras lokalt och regionalt. Han vill att lokala kartläggningar görs av narkotikaläget, missbrukarvården och vilket drogmotstånd som redan finns. Han betonar att frivilligföreningar har en mycket viktig roll.

• Men hur ska ni förmå ekonomiskt pressade kommuner att skicka upptäckta missbrukare till dyr vård?, undrade Drugnews. Det händer ju att missbrukare dör i väntan på plats…
Fries – tidigare själv kommunalråd i Karlskrona – svarade att alla kommuner inte är fattiga och att det ofta handlar om lokala prioriteringar. Men aktionsplanen förbigår problemet.

Socialminister Engqvist (bild) ryckte in:
”Kommunerna är skyldiga att följa socialtjänstlagen och erbjuda adekvat vård och åtgärder. Det går faktiskt att processa mot kommuner som inte tar sitt ansvar”.
Något som dock kanske missbrukare och anhöriga har svårt att själva orka göra.

Andra svagheter i planen några pekar på är att polisens roll inte tillräckligt betonas, exempelvis för att störa unga missbrukare och göra tidiga ingripanden. Såsom den omtvistade s.k. ravekommissionen i Stockholms län framgångsrikt arbetar.
” Viktigast är att stoppa nyrekryteringen. Det finns en risk att det blir för mycket konferenser om kända problem för de avsatta pengarna. Vi vill se resultat och inte höra mer prat”, säger Lena Larsson på Föräldraföreningen mot narkotika, FMN, till Drugnews.

Även Riksförbundet narkotikafritt samhälle är kritisk:”Över huvud taget är det mycket snack och lite verkstad i aktionsplanen”, säger Per Johansson, förbundssekreterare i RNS.
Han anser att man istället borde arbeta för att polisen bemannas; fungerande finansieringssystem för narkomanvården ordnas där staten hjälper kommunerna med öronmärkta pengar; och att skolan används bättre för att tidigt upptäcka drogmissbruk.

Slim Lidén, från ungdomsföreningen Smart, är mer positiv:”Det är ju bra att mobilseringsgruppen insett sambandet mellan tobak, alkohol och narkotika för att nå resultat med förebyggande insatser. Att motverka tobaksrökning är kanske ett av de effektivaste sätten att stoppa nyrekrytering av narkomaner”.

På torsdag antas aktionsplanen av regeringen.
De senaste dagarna har statsminister Göran Persson lovat minst en halv miljard extra till drogbekämpning, plus satsningar på fler tullpersonal och särskilda narkotikapoliser. Om socialdemokraterna behåller regeringsposten det vill säga. Andra partier har i valrörelsen svarat med än högre bud.

”Får vi ännu mer pengar är det ju jättebra, då kommer aktionsplanen i ett annat läge och vi kan göra ännu mer. Men vi väntar till efter valet för att se hur det blir med det”, säger en källa i mobiliseringsgruppen till Drugnews.

• Läs hela Aktionsplanen (pressmeddelande och pdf-fil)

Läs mer i Drugnews:
• Göran Persson lovar satsning mot drogmissbruket
• Fries: ”Pengar ej huvudproblem i narkotikakampen”
• Narkotikaplan utan verktyg antagen
• Alternativkommission: ”Korta fängelsestraff vid upprepat missbruk”