Han håller med kritikerna att regeringens handlingsplan innehåller för lite konkreta satsningar på narkomanvården – men att det inte räcker med det.
Johansson menar att narkotikamissbruket i första hand måste ses som ett rättsligt problem och i andra hand som en vårdfråga. Polisen behövs för att tidigt upptäcka missbruket, socialtjänsten för att ta itu med det och vård behövs för dem som inte själva kan lägga av.
Han berättar om en mindre kommun i södra Sverige där man genom samarbete och relativt begränsade insatser lyckades få bukt med narkotikamissbruk i ett ungdomsgäng. Fem killar i 20-årsåldern – alla tidigare ostraffade – ringades in som de mest aktiva. Fyra av dem lagfördes och de fem är idag drogfria efter insatser med såväl tvång som frivilliga arrangemang. Många av deras kompisar i periferin slutade med droger oroliga för att själva åka fast.

”Det handlar inte om tvång eller frivillighet, metadon eller drogfri behandling, inte om huruvida det är polis eller socialtjänst som ska motverka drogmissbruk. Utan det handlar om att använda sig av alla till buds stående medel – i väl avvägda proportioner – anpassade efter varje individ och till den problemnivå man ingriper vid”, skriver Per Johansson i inlägget i Sydsvenska Dagbladet.

För att lyckas stoppa narkotikaepidemin i landet bedömer Johansson att det i landet bl a skulle behövas ungefär 500 nya narkotikapoliser, 1000 nya socialsekreterare för att arbeta med ungdomar och 1 500 nya vårdplatser till en kostnad på 1,5 – 2 två miljarder kronor.
”Det är inte mer än felräkningspengarna i de stora satsningar på vägar och järnvägar som står för dörren”.

Läs mer i Drugnews:
• Krönika: Det behövs fler specialinriktade narkotikapoliser!