Att vara anhörig till person som missbrukar alkohol eller andra droger, läkemedel eller spel om pengar, är ofta i en svår situation. Särskilt om det gäller sin partner eller sina föräldrar. Det kan bli svårt både praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Tryggheten försvagas då person som missbrukar sätter sina egna behov främst.

Inför nationella anhörigdagen den 6 oktober vill vi i Blå Bandet, Sveriges Blåbandsförbund, uppmärksamma anhörigas situation och behov av stöd.

Många barn och ungdomar kan känna en oro och ångest över familjemedlemmens missbruk och hur det påverkar familjen.

En del blir deprimerade och behöver någon att prata med. Barn och ungdomar kan också ta på sig skulden för att ens förälder eller annan närstående dricker alkohol, använder droger eller läkemedel, eller ta på sig uppgiften att ”bota” den som missbrukar.

Vidare att ta allt för stort ansvar för tidigt i livet för att få vardagen att fungera. Det kan vara att ta ansvar för syskon, matlagning m.m. eller för att dölja missbruksproblemet för andra. Därför är det inte ovanligt att omgivningen inte märker av hur det egentligen står till hemma. Om detta finns det många som föreläser och skrivit böcker om egna upplevelser från sin uppväxt.

En del personer använder alkohol eller droger varje dag, medan andra kan ha långa perioder där de inte dricker alkohol, tar droger eller läkemedel. En person som har ett missbruk har inte längre kontroll att bestämma över sitt beroende, det blir istället alkoholen eller drogerna som styr livet. Missbruket får i stort sett alltid negativ påverkan på familjen och andra som lever med en person som är beroende.

Ingen som t.ex. börjar dricka alkohol planerar att bli beroende. De flesta människor klarar att dricka utan att det blir problem. Men ingen kan säga var gränserna går till risk- eller missbruk. Forskning har visat att alkohol- eller drogberoende kan vara ärftligt. Det betyder att om man har en familjemedlem som är beroende av alkohol eller droger är det större risk att man själv kan få problem. Det enda säkra är att avstå helt.

Enligt en rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) anser 32 procent av Sveriges befolkning att de har anhöriga som dricker för mycket. En anhörig kan vara en familjemedlem eller nära släkting, men det kan även innebära en nära vän, en arbetskamrat eller en chef. Anhöriga riskerar att utveckla oönskade beteenden, självtvivel och svårigheter med att sätta gränser.

Dessa beteenden blir enklare att förstå och förändra genom olika typer av anhörigstöd. Här finns stort behov som behöver få ännu större uppmärksamhet. Därför är satsningar för anhörigstöd viktigt.

av

PER-OLOF SVENSSON
– chefredaktör och organisationssekreterare i Sveriges Blåbandsförbund