STOCKHOLM Satsningen att erbjuda grava narkotikamissbrukare vid Sergels torg och andra drogscener i Stockholm frivillig vård är framgångsrikt, enligt inblandade myndigheter. Av 198 uppsökta missbrukare i projektet Lots för livet accepterade 44 (22 procent) avgiftning och 29 (15 procent) av dem fortsatte i behandling.
-Ett oerhört positivt resultat. Lots-projektet har visat att man genom ett pro-aktivt förhållningssätt kan nå även de mest högaktiva missbrukarna med frivilliga insatser eftersom de faktiskt är motiverade till behandling, säger regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries som vill föra ut erfarenheterna till andra orter.
Efter återkommande protestmöten av frivilligorganisationer mot langning, annan knarkrelaterade brottslighet och påstådd polispassivitet uppmärksammades problemen med öppna drogscener i Stockholm.
Förra våren inleddes ett samarbete mellan polisen, socialtjänsten och landstinget tillsammans med Mobilisering mot narkotika för att med lotsar erbjuda missbrukare plats i en vårdkedja. Dessutom var syftet att stänga de öppna drogscenerna (främst vid Sergels torg, Gullmarsplan, i Rinkeby och Tensta). Polis har i pilotprojektet varit särskilt aktiv under 15 dagar förra våren och 19 pass i höstas.
Resultatet redovisades vid en pressträff i måndags. Björn Fries sade att han visserligen hoppats att 95 procent av de tillfrågade skulle nappat på vårderbjudandet, men att det är en utsatt och svårmotiverad grupp.
Docent Tom Palmstierna från Karolinska institutet som hållit i utvärderingen betonar att missbrukare ofta är ambivalenta på vägen till drogfrihet.
– Vägen dit går genom olika stadier, och tar ofta lång tid, ibland flera år. Sett i det perspektivet så är projektet lyckat. Myndighetssamverkan har uppnåtts och 15 procent av de tillfrågade har på ett bananskal kommit i behandling, säger Palmstierna (bild) till Drugnews.
Polisen hade inledningsvis svårighet under våren att locka missbrukarna. Men efter en skräddarsydd kurs i intervju och motivering – tillsammans med tidigare erfarenheter – hakade fler på under hösten.
– Vi noterade också att ju fler gånger missbrukare tillfrågades, desto större chans att de tackade ja, säger Palmstierna.
Av 32 heroinmissbrukare som tackade ja påbörjade 15 heroinmissbrukare ersättningsmedelbaserad behandling (metadon/Subutex) och tre andra kom till behandlingshem utan underhållsbehandling. Av 12 amfetaminister gick elva vidare i någon form av behandling.
Men hur många av dem som nappade som idag faktiskt befinner sig i behandling, vet han inte. Det ska en senare utvärdering utröna.
De inblandade myndigheterna anser också att det relativt billiga projektet (cirka en miljon kronor utöver ordinarie verksamhet) givit mersmak. Socialborgarrådet Margareta Olofsson (v) i Stockholm är beredd att i år satsa ytterligare tre miljoner kronor och anställa ytterligare en lots (följeslagare för missbrukaren genom vårdbyråkrati). Eftersom erbjudandena idag bara gäller personer mantalsskrivna i Stockholm stad hoppas hon att fler kranskommuner ansluter till verksamheten.
Även landstingsrådet Birgitta Sevefjord (v) är nöjd och understryker att alla missbrukare som velat har fått avgiftningplats. Även polisen anser att de samordnade och skräddarsydda insatserna för missbrukarna varit lyckade.
– Däremot har vi ännu inte sett någon större påverkan nedåt vid öppna drogscenerna, sade Ulf Johansson, tillförordnad polismästare i City.
• Droghanteringen är fortsatt stor kring Sergels torg, enligt en rapport som nyligen presenterades av Stockholm stad. Våren 2005 kunde citypolisen inrapportera 591 kända missbrukare som vistades kring Plattan. I hela länet beräknas det finnas drygt 7000 s.k. tunga missbrukare.
Av de som vistas kring Plattan har 200 slumpvis undersökts i kartläggningen. Drygt hälften av den (118) hade varit aktuella vid socialtjänsten i Stockholm de tre senaste åren. De flesta var tidigt socialt belastade och var tredje hade varit omhändertagna som barn.
Nära samtliga var blandmissbrukare, heroin vanligast drog. 51 procent var folkbokförda i Stockholm stad, medelåldern var 36 år.
17 procent var kvinnor, 54 procent hade invandrarbakgrund. Nära hälften (46 procent) har barn, men bara elva procent bodde med något av sina barn. De flesta i den undersökta missbrukargruppen hade instabilt boende, minst var tredje var i praktiken hemlösa.
Källa: Rapporten Missbrukare på Sergels torg 2005, projektledare Olli Puhakka vid Preventionscentrum Stockholm.