1 maj och folknykterhetens dag

Kvinno-, arbetar- och nykterhetsrörelserna har många gemensamma beröringspunkter. Det skriver inför 1 maj och folknykterhetens dag Kjell E Johanson, författare och samhällsdebattör, och Sven-Olov Carlsson, IOGT-NTO:s ordförande.

Det är utmärkt att folk med vilja och åsikter försöker påverka andra och samhället i sin helhet. Allt fler måste ta ett personligt ansvar men det räcker inte med enskildas privata agerande. Människor som vill uträtta något organiserar sig och har sina märkesdagar såsom internationella kvinnodagen den 8 mars, arbetarrörelsens 1 maj och nykterhetsrörelsens folknykterhetens dag. Den senare infaller alltid på Kristi himmelsfärds dag som i år är den 5 maj.

Då det existerar problem räcker det aldrig med fromma förhoppningar. Ännu värre är det om man räds den tillfälliga övermakten och kapitulerar. De som firar 8 mars, 1 maj och Folknykterhetens dag har visioner och kämpar för idéer. Det är också tydligt att kvinno-, arbetar- och nykterhetsrörelserna har många gemensamma beröringspunkter.

Alla framsteg till trots kvarstår många missförhållanden. Dit hör bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, sociala orättvisor och alkoholens skadeverkningar.

Missbruket är ett av våra största olösta problem. De medicinska skadeverkningarna är ofattbart stora liksom de ekonomiska konsekvenserna. Till den mörka sidan hör att kvinnovåldet förvärras även om det inte alltid är alkoholrelaterat.

Politikerna talar om behovet av ökad satsning på vård, omsorg och skola. Samtidigt saknas ekonomiska resurser för åtskilligt av det som bör göras. Tonårsdrickandet och ungdomsvåldet är ett stort problem som kan motverkas endast genom en mobilisering av motkrafterna. Men kommunerna minskar på fritidsgårdarnas verksamhet. Stödet till folkbildningsarbetet och ungdomens föreningsliv urholkas. Elevhälsans och socialtjänstens personal arbetar i motvind.

Den samhällsekonomiska debatten måste i fortsättningen beakta alkoholens ekonomiska kostnader. Underskottet (sedan alla intäkter räknats bort) uppgår till betydligt mer än 100 miljarder kronor årligen i ren förlust: olycksfall, sjukdomar, trafikskador, produktionsbortfall, missbrukarvård, kriminalitet och annat som beror på alkohol.

Utan dröjsmål måste åtskilligt göras för att motverka missbruket. Dit hör att slå vakt om höga alkoholskatter och begränsad tillgänglighet. Åldersgränser och reklamförbud är nödvändiga. Det är inte acceptabelt med den i praktiken obegränsade införseln som främjar ungdomsdrickandet och medverkar till ökad kriminalitet.

Om regering och riksdag, politiska partier och folkrörelser uppträder målmedvetet så är det fullt möjligt att påverka EU-beslut.

Vi har ingen anledning att kapitulera för ekonomiska särintressen. Förbättrad folkhälsa, jämställdhet mellan könen och ökad trygghet kräver åtgärder här och nu för att begränsa drickandet och dess skadeverkningar.

Etiketter:

Annonser