Den nuvarande EU-strategin är ”ej samordnad” och ”osammanhängande”, förklarar han för tidningen European Voice och efterlyser en artikel om unionens narkotikabefogenhet i den blivande EU-konstitution som nu debatteras inom unionens framtidskonvent.

EU har för närvarande en ”handlingsplan” utan rättslig verkan, ochobservatoriet i den portugisiska huvudstaden sysslar mest med att samla instatistik.
”Trots politisk vilja att på ett välavvägt sätt ta sig an problemet ärrättsläget ytterst komplicerat”, klagar Estievenart.
Han efterlyser ”ett enhetligt system för en smidigare hantering av EU:s agerande mot narkotika” och åtminstone ”något slags överenskommelse om minimistraff för narkotikahandlare”.

Som ”oroande” hög bedömer Estievenart för övrigt narkotikaanvändningen iStorbritannien och Spanien. Narkotikabetingade sjukdomar är ett särskilt problem som har observerat i Portugal.

En talesman för konventet säger till European Voice att en utvidgning av EU:s befogenheter i den av Estievenart efterlysta riktningen är osannolik.

• DRUGNEWS /EU-FAKTA Narkotikapolitik inom unionen är idag främst en nationell angelägenhet (under den s.k. tredje pelaren). Det finns dock överenskommelse om att försöka minska efterfrågan och utbud enligt Helsingforsfördraget (1999). För brottsbekämpning av narkotikatrafik gränsöverskridande samarbete för polis (Europol), tull och åklagare.

Men i praktiken inte mycket i övrigt.
Det finns också stor tveksamhet inför en långtgående samordnad narkotikapolitik. Motpolerna Sverige och Holland skulle förmodligen båda behöva kompromissa vad gäller sina idag helt olika nationella linjer.
Det har även märkts i de diskussioner om harmoniserade straff för narkotikahandel som EU-kommissionen föreslagit. Holland har återkommande obstruerat eftersom det också skulle inverka på landets omdiskuterade cannabisbutiker (coffee shops).

Läs mer i Drugnews:
• Kandidatländers drogproblem oroar EU
• Utmaningar för svensk narkotikapolitik i EU
• EU:s drogchef efterlyser gemensam narkotikapolitik