Medan den svenske folkpartisten Olle Schmidt tillhör EU-parlamentets narkotikarestriktiva falang, så är Chris Davies en av de 108 parlamentariker som vill avkriminalisera vissa droger och signerat ett dokument som kräver revidering av FN:s narkotikakonventioner inför mötet i april i Wien.

Davies (bild)från liberaldemokraterna anhölls 2001 efter att ha anförten demonstration till en brittisk polisstation med en bit cannabis klistrad påett frimärke. Enligt honom är förbudspolitiken ansvarig för de flestanarkotikarelaterade dödsfallen och för allt elände med organiserad brottslighet.
”Medborgerliga friheter har krossats. Och med vilket resultat? Ingenting mindre än en explosion i narkotikaanvändning över hela Europa”, svarar han sig själv i artikeln.

När polisen tar narkotikapartier i beslag blir den enda följden – enligt Davies – att gatupriserna går upp och vinstmarginalerna ökar vilket lockar tillbrottslighet.
Han tillstår vissa olägenheter med cannabis, men menar att det är långt mindre farligt än alkohol och att ingen har dött av en överdos cannabis. Och att som i Holland kunna köpa cannabis i särskilda butiker är en garanti mot att utsättas för heroinlangare. Chris Davies menar att Holland har de minsta narkotikaproblemen i Europa, och hänvisar till kontroversiella uppgifter från EU:s narkotikaobservatorie.

För Olle Schmidt (bild) är inte Holland någon lysande förebild, eftersom den samlade narkotikakonsumtionen där inte har gått ned. Inget annat EU-land har lika stor andel unga cannabisanvändare, hävdar han.
En framgångsrik narkotikapolitik måste enligt Schmidt innefatta medverkan från hälsovårdsmyndigheter, polis, tull, skolor med mera. Den måste också vara konsekvent, vilket utesluter testning av piller, sprutrum ochheroinförskrivning.

Olle Schmidt medger att Sverige har upplevt ökande narkotikabruk det senaste årtiondet, men ser sociala nedskärningar som den främsta orsaken till detta.Ändå visar statistiken att Sverige är ett av länderna med den minstanarkotikakonsumtionen i Europa. Schmidt hänvisar till den brittiska tidningen Daily Mail, där Melanie Philips ger premiärminister Tony Blair rådet att studera den svenska modellen mot narkotika.
”Det gäller dig också, Chris!”, uppmanar Schmidt sin brittiska kollega i den liberala gruppen i parlamentet.

Chris Davies låter sig inte övertygas utan ber Schmidt förklara varför detrestriktiva upplägget har varit ett sådant ”uppenbart misslyckande”. Krav på ”mer av samma” får honom att tänka på generalerna under första världskriget som skickade fram alltmer trupper att mejas ned av kulsprutor.
”Hur många fler år måste gå, hur mycket mer måste narkotikalangarnas vinning öka? Hur många fler myndigheter i hela världen måste korrumperas, och hur många fler narkotikaanvändare måste dö”, undrar Chris Davies retoriskt.

”Och varför får dina väljare supa sig asfulla på helgerna med billig sprit köptpå färjan, medan en 48-årig man som jag inte i lugn och ro kan få bli hög på knark?”, frågar Davies.
Som ett första steg vill Davies enligt holländsk förebild skilja mellan “lättaoch hårda“ droger.

“Att bli hög på knark har inget med liberalism att göra“, svarar OlleSchmidt.
Drogvaneenkäter bland 15-16-åriga ungdomar visar att i Sverige har cirka åtta procent prövat cannabis, medan hela 35 procent av unga i Storbritannien och runt 30 procent i Holland. En differens som Schmidt förklarar med att Sverige inte skiljer på mjuka och hårda droger.
Han medger att det inte finns några enkla lösningar, men vägrar att som Davies ge upp.
“Därför är vi fortfarande oense“, säger Olle Schmidt till sin brittiske kollega, enligt The Parliament Magazine.