[UPPDAT] Då fler personer har ett problematiskt narkotikabruk än vad Folkhälsomyndigheten vetat, så landar en ny uppdaterad beräkning om narkotikans samhällskostnader för år 2020 på minst 44 miljarder kronor. Men genom prevention kan samhället minska såväl lidande som kostnader av narkotikabruket.
Det är 5,5 miljarder kronor högre än en tidigare beräkning som publicerades för två år sedan.
– Att samhällskostnaderna för narkotikabruk är högre i den uppdaterade analysen än vad som tidigare beräknats, beror på att antalet personer med ett problematiskt narkotikabruk* är fler än vad man tidigare trott. Därför har även de beräknade samhällskostnaderna stigit, säger utredaren Anne Leppänen i en kommentar.
Efter att FHM använt en ny metod att beräkna personer med problematiska narkotikaproblem, så ökade de från 29 500 till 71 000 personer i Sverige. Det handlar inte om en ökad trend och ska inte jämföras. Men man har uppenbarligen under åren missat omkring hälften av personer med ett beroende.
Därför fick Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i uppdrag av FHM att göra en uppdaterad beräkning av samhällets kostnader för narkotikaanvändning. Den beräkningen landar nu på minst 44,1 miljarder kronor för år 2020, en klart högre siffra alltså.
I beräkningarna ingår kostnader för vård och behandling, liksom rättsväsende (s.k. direkta kostnader) som blev cirka 15 miljarder. Och indirekta kostnader såsom produktionsbortfall på grund av arbetslöshet och förtida dödsfall (ca 8,4 miljarder).
Även immateriella kostnader för förlorad livskvalitet för de som använder droger och deras anhöriga ingår och är högst, (ca 20,7 miljarder kronor). Däremot ingår inte kostnader för organiserad brottslighet.
Dessutom fick IHE i uppgift att beräkna hur samhällets kostnader skulle variera i olika scenarier med förändrad narkotikaanvändning i Sverige:
• Vid en droganvändning i nivå med den fjärdedel av EU-länderna som ligger lägst, så skulle samhällskostnaderna minska med nära hälften i Sverige (-47 proc.).
• Vid en användning i nivå med EU-ländernas genomsnitt skulle kostnaderna öka med 46 procent.
• Om narkotikabruk skulle stiga till den nivå där en fjärdedel av EU-länderna ligger högst, så skulle samhällskostnaderna i Sverige stiga med 149 procent.
– Beräkningarna visar att förebyggande insatser för att minska narkotikaanvändningen och specifika insatser för att minska skador kan ge stora samhällsekonomiska vinster, säger Anne Leppänen.
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, finner dessa studier riktigt intressanta:
– Scenariostudien är välkommen! Den visar att ökad användning ger ökade kostnader, varför det är av största vikt att undvika politiska förslag som leder till just detta.
– Det är inte heller ödesbestämt att ligga på den samhällskostnad vi har idag. Det finns all anledning att på allvar satsa på förebyggande åtgärder för att minska användningen, säger han till Drugnews.
• Fotnoter: *Problematiskt narkotikabruk definieras som narkotikabruk som leder till eller ökar risken för skador. Denna beräkning ligger till grund för uppdateringen av samhällskostnaderna. **Högfrekvent användning av narkotika räknas i rapporten som all icke-förskriven användning av opioider eller högfrekvent användning av annan narkotika, (dvs bruk av cannabis minst 20 av de 30 senaste dagarna eller användning av annan narkotika minst 50 gånger under de senaste 12 månaderna). Denna användning ligger till grund för scenarioanalyserna.
Finns stor osäkerhet i skattning av underliggande uppgifter och bl a värdering av immateriella kostnader bör tolkas med försiktighet, enligt rapporten.