En av fem personer mellan 15 och 65 år som dog i förtid under år 2022 hade minst en dödsorsak som kunde kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning. Det visar Folkhälsomyndighetens årliga uppföljning. Men alla dödsfall är inte medräknade.
Rapporten är en del i Folkhälsomyndighetens redovisning till regeringen om genomförandet av politiken inom ANDTS-området. Ett av målen som Folkhälsomyndigheten ska följa upp är att antalet personer som skadas eller dör på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller spel om pengar ska minska. Där redovisar Folkhälsomyndigheten att ett av fem förtida dödsfall kopplas till alkohol, narkotika eller tobaksrökning.
I sin redovisning har dock Folkhälsomyndigheten begränsat sig till att mäta förtida dödlighet bland personer i åldern 15–65 år. Inte heller är alla dödsfall som kan kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning medräknade. När det gäller alkohol fångas till exempel inte dödsfall av sjukdomar som delvis kan orsakas av alkohol, till exempel cancer, eller dödsfall som orsakas av en påverkad individ. Statistiken ger därför en begränsad bild av den alkoholrelaterade dödligheten.
Med dessa begränsning i vilka åldersgrupper och vilka diagnoser som omfattas uppskattas antalet personer som dör för tidigt på grund av alkohol, narkotika eller rökning till omkring 2 000 personer år 2022.
Skillnaden i dödlighet mellan socioekonomiska grupper är stor. Dödligheten i ANT-relaterade diagnoser är mellan tre och fem gånger högre bland personer med kort utbildning än de med lång utbildning.
– Det finns stora skillnader i skador mellan olika grupper. Förebyggande arbete som syftar till att minska konsekvenserna av ANDTS-användning och som förbättrar hälsan i befolkningen, ger samtidigt samhällsekonomiska vinster, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i ett pressmeddelande.
Användningen av snus och e-cigaretter ökar kraftigt bland skolelever. Folkhälsomyndigheten föreslår därför att tillgången ytterligare behöver begränsas för att skydda barn och unga. Under de senaste åren finns det även tendenser till att fler unga använder andra substanser eller spelar om pengar, vilket är en utveckling som Folkhälsomyndigheten kommer att fortsätta följa.
– Vi ser att det behövs breda insatser med särskilt fokus på barn och unga, men även andra grupper som har stor risk att drabbas av ohälsa. Då kan insatserna göra störst skillnad och minska ojämlikheterna i hälsa i befolkningen, säger utredaren Eleonor Säfsten i pressmeddelandet.