Inför höstens budget har regeringen nu presenterat ett förslag om sänkt skatt för mindre bryggerier, en möjlighet som finns enligt EU:s alkoholskattedirektiv. Den sänkta skatten innebär en förlust beräknas påverka statskassan negativt med 120 miljoner kronor.

IOGT-NTO:s förbundsordförande Lucas Nilsson är kritisk och menar att regeringen väljer att bortse från alkoholpolitikens och alkoholskattens funktion och i stället väljer att ta näringspolitiska hänsyn.

– Det är 120 miljoner som man hade kunnat lägga på fler nyktra verksamheter för barn och unga, som man hade kunnat lägga på drogförebyggande arbete. Det motsvarar ungefär hela den statliga budgeten för alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar, säger Lucas Nilsson till Drugnews.

Lucas Nilsson menar att det är helt absurt att det budgetutrymmet nu används för att subventionera alkoholindustrin.

Sänkningen är differentierad i ett antal steg. Enligt förslaget får bryggerier med en produktion på högst 500 000 öl liter en halvering av alkoholskatten, medan de bryggerier som producerar mellan två och tre miljoner liter öl få en sänkning med tio procent. Enligt planen ska sänkningen genomföras från 1 juli 2025.

Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småproducenter att samarbeta med varandra så länge de tillsammans inte går över tre miljoner liter öl.

Förslaget kommer enligt regeringens pressmeddelande ingå i höstens budgetförhandlingar. Regeringen reserverar sig för att om förslaget kommer med i budgeten beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt ”de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen”.