Trump lyfte drogfrågan i FN – men bör även städa hemma

Bra att president Donald Trump i FN vill få världen att tränga tillbaka narkotikaproblemet, men blir lite konstigt när USA legaliserar på sin bakgård. Och dålig ursäkt av Sverige att inte skriva under uppropet – hoppas nästa regering skaffar sig en tydligare hållning och gör mer för missbruksvården på hemmaplan. Det skriver Per Johansson, RNS, i en krönika.

Häromdagen, 24 sep 2018, var USA värd för ett möte i FN-byggnaden i New York där man vill få med sig så många medlemsstater i FN som möjligt på ett kraftfullare agerande mot narkotikaproblemet i världen. Enligt uppgift ska 130 av knappt 200 medlemsstater deltagit i mötet. Ambassadör Nikki Haley öppnade mötet och därefter talade Donald Trump. Han läste från ett manus, så det var ett någorlunda välformulerat tal.

I vanlig ordning hade president Trump ett stort följe med sig på podiet varifrån han talade. Längst fram satt bland andra utrikesminister Mike Pompeo och nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton. I raden bakom syntes pressekreterare Sarah Huckabee Sanders. Uppenbarligen ville Trump visa att han tycker detta möte var viktigt.

USA är hårt drabbat av den opioidepidemi som drar fram över världen, så det är inte konstigt att presidenten engagerar sig i detta.

Donald Trump. Foto: Gage Skidmore /Flickr-CC By 2.0

Till saken hör möjligen också att Donald Trump själv är mot droger på ett personligt plan. Han vare sig röker eller dricker. En bror till honom dog i förtid på grund av alkohol.

Det är naturligtvis bra att USA agerar för att länderna i världen ska tränga tillbaks narkotikaproblemet. Dokumentet man lagt fram och som de 130 länderna skrivit under är utmärkt. Det är som en kortversion av FN:s narkotikakonventioner. Frågan är dock om detta kommer leda någon vart. Vad är det som är nytt? Och är USA rätt avsändare?

Initiativet ska absolut inte avfärdas för att det kommer från Donald Trump. Han må vara en knasig och oberäknelig politiker, men om han nu gör något bra så ska det välkomnas. Men jag är ytterst tveksam till att detta kommer leda till att narkotikamissbruket i världen minskar mer än lite.

Under de snart två år som Donald Trump varit president har inte mycket hänt för att bromsa legaliseringen av cannabis i USA. Eller för den delen: återgå till att följa 1961 års konvention som föreskriver ett förbud mot cannabis.

Det blir väldigt konstigt att begära av andra länder att de ska bli bättre på att bekämpa narkotikamissbruk när man själv legaliserar på hemmaplan.

USA är ett av världens viktigaste länder som tagit ledningen i många avseenden historiskt, inom politiken såväl som tekniken. Sedan några år visar man upp ett negativt ledarskap inom narkotikapolitiken. Jag skulle personligen bli mer än glad om detta vändes till ett positivt ledarskap, som den gamla USA-vän jag är. (Eller var. Att Donald Trump blev vald till president tog liksom död på mina känslor för det land jag bott och rest i och haft så mycket utbyte av.)

I USA finns mer kunskap samlat om narkotikaproblemet än någon annanstans i världen. Den moderna narkotikaepidemin – som nu drabbar hela världen och därför är en pandemi – etablerades i USA tidigare än i något annat västland, bara några år efter Andra världskriget. I början av 1900-talet pressade USA tillbaka ett mycket omfattande narkotikamissbruk bland befolkningen utan alltför stora åthävor. Narkotika var helt legalt fram till 1914 när The Harrison Act förbjöd kokain och opiater. Under en följd av år sjönk missbruket ihop till uppskattningsvis en tiondel av vad det varit innan lagen infördes.

Tänk tanken att USA idag samlar sig och på basis av kunskap och erfarenhet kraftfullt pressar tillbaks det icke-medicinska missbruket av narkotika på hemmaplan. Det skulle påverka situationen i världen tusen gånger mer – tio tusen gånger mer! – än vad ett aldrig så välformulerat FN-dokument kan göra.

PS. Läser nu efteråt i Drugnews att nordiska länderna bojkottade Trumps möte i FN och inte undertecknade uppropet. Att Norge inte skrev under är logiskt eftersom regeringen där rör sig bort från FN:s narkotikakonventioner. Det är också logiskt att svenska regeringen inte skrev under med tanke på att narkotikapolitiken varit nedprioriterad under lång tid.
En svensk regeringstjänsteman säger att Sverige ville ha sett mer om behandling och hälsa i dokumentet. Då frågar jag: Vad har regeringen Löfven gjort för att göra missbruksvården mer tillgänglig under de fyra år man haft makten? På mig låter det där som en dålig ursäkt för att inte behöva vara ”annorlunda” i EU.

Nästa regering måste bestämma sig för vad man vill göra i narkotikapolitiken i Sverige och skaffa sig en tydlig hållning i internationella sammanhang, inom EU såväl som inom FN.
DS.

Annonser