Den senare motiveringen brukar ofta ju användas av ungdomar för att förklara varför de drog sitt första bloss och senare blev beroende av cigaretten. Men Rodinstiftelsen lägger fram vad den kallar en kvalitativ studie, där en rad djuplodande samtal har förts inom olika målgrupper.

– Vi har upptäckt oväntade saker, kommenterar Stéphan De Smet, psykiater och vetenskaplig ledare vid Rodinstiftelsen.
– Till att börja med, att de unga på 10 – 12 år har psykotropa förväntningar på tobaken. Det innebär att cigaretten klart uppfattas som en botare även om den unge aldrig har rökt och även om reklambudskapen är annorlunda. Att söka en lugnande verkan
är centralt och cigaretten uppfattas som ett medel att återställa jämvikten, fortsätter De Smet.

Rökningen upplevs enligt denna hypotes av de unga som ett sätt att bekämpa en inre olust, beroende på stress, oro, blyghet, relationsproblem eller vad det kan vara.
– Motiveringar på temat att hävda sig som individ genom rökning, att utmärka sig, rentav visa trots, de återfinns inte i märkvärd omfattning i vår studie”, understryker Elsa Hoffman, psykolog vid stiftelsen.
– Men det kommer fram i enkäten att man är mån om att tillhöra en grupp.

På grundval av dessa resultat blir Rodinstiftelsens rekommendationer till politikerna främst att inleda nya förebyggande program redan i barndomen.
“Skolorna skulle kunna spela en roll som initiativtagare genom att återge föräldrarna en central plats i den förebyggande processen. Men mycket ofta anser sig en förälder som röker inte lämpad för ett sådant budskap”, heter det i rapporten.

Med tanke på unga som söker grupptillhörighet föreslås fortsatt rökförbud på alla offentliga platser. Och för dem som söker hävda en viss bild av sig själva rekommenderas satsning på att avslöja tobaksbranschens maffiametoder och manipulationer.

Det förtjänar noteras att flertalet av de intervjuade redan anser sig inte längre vara ett fall för förebyggande insatser. De väntar sig på ett mera konkreta redskap för hur de ska kunna sluta röka.