Efterlysningarna kan komma att publiceras på exempelvis polisens egen hemsida som nu håller på att moderniseras.

Idag får inte polisen utnyttja IT för att efterlysa personer med namn, bild och övrig information. Det bryter mot polisdatalagen som förbjuder att personuppgifter sprids på detta sätt utanför EU.
Men ett förslag ligger redan på regeringens bord om att ändra lagen för att kunna efterlysa misstänkta och efterspanade för grova brott via nätet. Det handlar om brott med minst två år i straffskalan såsom grova våldsbrott, sexbrott och narkotikabrott. Även undantag för IT-efterlysningar under denna straffgräns föreslås för exempelvis återfallsförbrytare som kan utgöra fara för andras säkerhet.

Polisdatautredningen understryker dock att det samtidigt måste finnas tydliga begränsningar för hur metoden med denna slags publicering får användas.
”Vi har alltid haft ett högt integritetsskydd i Sverige. Polisen måste göra en avvägning mellan effektiviteten i jobbet och skyddet av den enskildes integritet”, säger Roy Johansson, hovrättsassessor och sekreterare i Polisdatautredningen, till Göteborgs Posten.
Han understryker att det inte får gå slentrian i detta.

Rättsprofessor Dennis Töllborg säger till SR Ekot att efterlysningar på nätet är en bra idé, men varnar för att oskyldiga kan drabbas, vilka då måste få rätt till bl a skadestånd.