2001-10-08 10:26 (Drugnews/SL)
STOCKHOLM Endast hälften av de omkring 3 600 personer som förra året misstänktes för drograttfylleri dömdes. För de flesta av dem blev det bara böter. Bland de 146 personer som hade drograttfylleri som enda brott dömdes endast fyra till fängelse.
40 av dem åtalades inte ens och lika många fick ett strafföreläggande och slapp därmed ställas inför domstol.
Lagen om nollgräns för narkotika i trafiken kom till efter fler utredningar i juli 1999. Men den har visat sig vara svår att tillämpa, även om polisen nu upptäcker fler drogpåverkade förare än tidigare.
Medan alkoholkontroller får göras slumpvis kräver drograttfylleri-test särskild misstanke.
Svårigheterna beror bland annat på att det finns många olika narkotiska preparat och att bevisningen ofta bygger på de subjektiva bedömningar polisen gör vid gripandet. Bedömningar som saknar stöd i lagen, enligt Tove Sparre på Brottsförebyggande rådet i en kommentar till Dagens Nyheter.
Dessutom måste åklagaren ofta bevisa att föraren kört på ett trafikfarligt sätt för att lyckas få någon fälld, enligt Maria agge på Motorförarnas helnykterhetsförbund. Och för det krävs vittnen och en läkare som kan bedöma om droghalten i kroppen varit hög.
Andra svårigheter är att flera droger snabbt lämnar kroppen innan prov hinner tas. Dessutom tillkommer nya preparat på marknaden som ännu inte hunnit narkotikaklassats. Flera förare kör även efter att ha intagit läkemedel de förskrivits av läkare och det är svårt att bevisa om de medlen påverkar körningen negativt.
Läs mer i Drugnews:
• Svårt beslagta kriminella missbrukares bilar
• Fler drogpåverkade bilförare upptäcks
• Äntligen nollgräns mot narkotika i trafiken