Beroendevården ger för dåligt stöd till dem som vill slutat också med opioidsubstitut. Den menar forskare vid Imperial College London.
En sammanställning av olika studier visar att de kan finns stora svårigheter för den om vill levar ett opioidfritt liv och helt vill slippa opioidberoendet. Forskare vid Imperial College London som gjort studien menar att beroendevården behöver se över hur de erbjuder stöd till dem som vill sluta med opioidsubstitut under sin avgiftning.
Många vill sluta helt
Forskarna vid i beroendeteamet vid Imperial College London har granskat befintliga forskningsstudier av individer med diagnosen opioidberoende som genomgår avgiftning från substitutionsbehandlingar, samt av personal som ansvarar för att tillhandahålla behandlingen.
Granskningen, som publicerats i tidskriften Addiction, gick igenom 41 forskningsstudier från USA, Storbritannien, Sverige, Kanada, Irland, Norge, Schweiz, Australien och Kina.
– Enligt vår erfarenhet som ett missbruksforskningsteam vill många personer med opioidberoende sluta helt med opioider och deras substitut, någon gång, säger studiens ledande författare Amy Bagshaw i ett pressmeddelande.
Forskarna noterar att antalet individer som lämnar sin behandling ”fria från opioidberoende” i England har minskat under det senaste decenniet, från cirka 37 procent till cirka 23 procent. Detta sedan vårdens inriktning förändrats från en irniktning på avgiftning och drogfrihet, till harm-reduction och substtitutionsbehandling.
Forskarna betonar att ett opioidfritt liv inte är ett mål för alla med beroende, men att de som vill nå ett opioidfritt liv också ska få hjälp med det.
Faktorer i social miljö påverkar
Det finns många skäl till att det kan vara svårt för den som vill leva ett opioidfritt liv att uppnå det målet. Studien fann att viktiga hinder för framgång inkluderade psykologiska utmaningar, såsom rädsla för abstinens, återfall och instabilitet, lågt självförtroende eller motivation. Dessutom fanns fysiska utmaningar inklusive allvarliga abstinenssymtom under dosnedtrappningen.
Sociala miljöfaktorer påverkade resultaten starkt, där instabilt boende, negativa sociala nätverk och otillräckligt professionellt stöd alla hindrade avgiftning. Forskarna belyser också bristen på rekommenderade läkemedel för att lindra uppkomsten av opioidabstinenssymtom.
– Personal på beroendemottagningar kanske inte är medveten om hur man på ett adekvat sätt ska stödja individer genom avgiftningsprocessen, eller hur man ska gå tillväga vid de inledande samtalen, säger Amy Bagshaw.
Svår process, men kunskap finns
Forskarna vill se specialistutbildning för personal inom missbruksvården för att hantera opioidabstinens under avgiftning, bättre läkemedelsförsörjning för att lindra abstinenssymtom och mer kontroll för individer över sin egen gradvisa utsättningsprocess.
Andra strategier de föreslår inkluderar stöd till personer som genomgår avgiftning från erfarna stödpersoner och psykologiskt stöd under processen.
– Avgiftning från opioidsubstitut är en svår process att genomföra, men här har vi funnit en tydlig färdplan för bättre behandling för att stödja personer som vill genomföra den, säger Louise Paterson vid Imperial College Londons institution för hjärnvetenskap i pressmeddelandet.
Enligt Louise Paterson används många av de lämpliga strategierna rutinmässigt i alkoholavgiftningsprocessen, men mer sällan förekommer vid opioidavgiftning.
