NPC:s Peter Moilanen menar att vi inte får vara nöjda med att färre dör av narkotika. Varje narkotikadödfall borde följas av en haveriutredning, skriver han i denna krönika.
För några veckor sedan var jag på konferens. CAN fyllde 125 år och det firades stort, bland mycket annat med ett panelsamtal om ANDTS-läget. Där medverkade Folkhälsomyndighetens, FHM:s, generaldirektör Olivia Wigzell, som gick igenom alla bokstäver inom ANDTS. Vid narkotika konstaterade hon följande om dödligheten till följd av narkotika:
Det är en framgång att dödligheten minskat med 37 procent de senaste tio åren, även om mycket återstår. Och det är inte bara en slump, utan beror på det målmedvetna och kunskapsinriktade arbete som Sverige bedrivit under dessa år.
Hon sa det på samma självklara sätt som hon gjort vid tidigare tillfällen, som när hon i Ekots lördagsintervju för något år sedan sa följande om FHM:s vilja att utreda kriminaliseringens effekter: ”Det är inte högst upp på prioriteringen att göra en utredning, utan vi har effektiva verktyg här och nu. Vi har ett ansvar hur vi använder våra resurser och vad som är prioriterat.” Hon menade där att såväl samsjuklighets- som narkotikautredningen innehöll många bra förslag att ta itu med, vilket berör även dödligheten.
Fler har fått vård
Och lyssnar vi in vad FHM har sagt i frågan om varför vi har sett en nedgång i dödligheten, lyfter de upp de tillgänglighetsbegränsande insatser som gjorts och inte minst utbyggnaden av skadereducerande åtgärder som LARO, sprutbyten och motgiftet naloxon. Själv brukar jag dessutom lyfta fram att fler kommit in i vård för narkotikarelaterade frågor, till exempel antalet barn och unga som vårdas för narkotikadiagnos.
Gällande tillgänglighet känner vi till de rättsinsatser som gjordes för några år sedan där ett par bröder fälldes för vållande till annans död för sin försäljning av fentanyler, som då inte var narkotikaklassade. Dödligheten minskade. För något år sedan lyssnade jag på en spännande föreläsning av polisens NOA. Där framfördes nya postlagen som en framgångsfaktor med då över 20 000 stoppade försändelser, vilket rimligen har stoppat dödliga substanser att nå slutmålet och bidragit till den nedgång vi sett.
Ökad dödlighet i andra länder
Statistik från EU:s narkotikabyrå EUDA kom nyligen och där framgår att många länder går i motsatt riktning mot Sverige, med ökningar av dödligheten i till exempel Portugal, Nederländerna och Spanien. Samtidigt kan vi inte vara nöjda med en minskning så länge folk dör. Mer behöver göras.
Många länder går i motsatt riktning mot Sverige, med ökningar av dödligheten i till exempel Portugal, Nederländerna och Spanien.
Peter Moilanen
- Dödligheten för kvinnor respektive suicid går inte ner på samma sätt som överdoser bland män. Här behöver fler insatser göras.
- Även om vi gör rekordbeslag av heroin i Sverige, finns en oro att Afghanistans upphörande av opiumodlingar i talibanernas fotspår ska leda till en opiumbrist som kompenseras med de oerhört dödliga nitazenerna och andra substanser. Här behövs bland annat en familjeklassning av dessa.
- En haveriutredning borde tillsättas vid varje enskilt dödsfall till följd av narkotika för att gå till botten med orsakerna och lära oss framöver.
- Fortsatt utbyggnad av skadereducerande åtgärder och förebyggande insatser inklusive tidig upptäckt.
- Fortsatt implementering av nya socialtjänstlagen och samsjuklighetsreformen.
Mycket har onekligen hänt här de senaste tio åren som lett till det bättre, samtidigt som hot finns framöver. Och i skrivande stund har den myndighetsgemensamma planen för behandling och förebyggande presenterats för regeringen, en plan som innehåller ytterligare åtgärder för att få ner dödligheten. Regeringen bör skyndsamt anta denna plan och tillföra resurser för genomförande.
