Erfarenheterna från Norge när det gäller familjeklassning av narkotika är goda, men det är ingen självklar lösning för Sverige.
Norge har det och Danmark har det, men Sverige har det inte. Generisk klassning, även kallat familjeklassning, av narkotika var temat för ett seminarium anordnat av U-fold vid Uppsala universitet, Narkotikapolitiskt center och Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor.
Små justeringar gör narkotika laglig
Ett problem med Sveriges förbud mot narkotika är att vilka substanser som ska räknas som narkotika är strikt reglerat. Endast de substanser som regeringen beslutat ska vara narkotika är narkotika. Detta gör att det är möjligt att med små förändringar i den kemiska sammansättningen göra en tidigare olaglig substans laglig.
Professorn Mathias Hallberg från Uppsala universitet berättade att även om det vi pratar mest om när det gäller cannabis är THC och CBD, så finns det i cannabis runt 120 olika cannabinoider.
– Alla kan i princip vara utgångsmaterial för nya kemiska substanser som inte är narkotikaklassade och som man med enkla modifieringar kan sälja. Och det är precis vad som görs, sa Mathias Hallberg.
Automatiskt förbjuden
Andra länder har valt andra lösningar. I Norge infördes en möjlighet att narkotikaklassa hela grupper av substanser för 13 år sedan. Utgångspunkten var att de var förbjudna om man kunde anta att de har en psykoaktiv effekt.
Det var Sara Heine från Narkotikapolitiskt center som berättade om lagstiftningen i Norge. Där införde man 2013 tio stycken familjegrupper.
– Det betyder att när det kommer ut en ny substans på marknaden, så är den redan eautomatiskt förbjuden om den kommer in under några av de grupperingarna, sa Sara Heine.
Därmed slipper Norge problemet med butiker som marknadsför substanser som har samma effekt som narkotika, men som ännu inte blivit förbjudna.
Frågan om familjeklassning har utretts i Sverige vid flera tillfällen, men ännu har ingen lagändring skett. Enligt Sara Heine är argumentet emot i huvudsak två, dels att det är svårt att identifiera den kemiska grundstruktur som ska förbjudas, dels risken att substanser som inte har någon psykoaktiv effekt förbjuds.
Det senare har enligt Sara Heine ännu aldrig hänt i Norge. När det gäller risken att lagstiftningen skulle omfatta substanser som inte medför någon påverkan har de norska lagstiftarna gjort ett avvägande. Att begränsa narkotikamissbruk väger tyngre än risken att någon straffas för att ha försökt framställa något med psykoaktiv effekt som sedan visar sig inte ha den.
Myndigheter nöjda i Sverige
Socialutskottet representerades på seminariet av Karin Sundin från Socialdemokraterna. Hon konstaterade att frågan var viktig att diskutera, men också att de ansvariga myndigheterna inte såg något behov av generisk klassning. Även om hon inte avvisade familjeklassning som en lösning, var hon ändå skeptisk.
– Om nu svenska myndigheter bedömer att vi har en ganska väl fungerande administrativ hantering av de här ämnena, är det då just där vi ska lägga vårt fokus, undrade Karin Sundin.
