Inför Tobaksfria dagen den 31 maj skriver Niclas Malmberg, styrelseledamot i VISIR att svängdörrarna mellan tobaksindustrin och den politiska nivån står på vid gavel i Sverige.
Nnyligen har Sveriges Radio P1 lyft hur vilseledande påståenden från tobakslobbyn har presenterats som om de vore fakta när Sverige har försökt stoppa Frankrike och Spanien från att införa restriktioner mot det vita snuset. Trots att regeringens egen expertmyndighet – Folkhälsomyndigheten – är supertydlig med att det inte finns någon forskning som styrker att det vita snuset skulle fungera som rökavvänjningsverktyg har regeringen felaktigt bland annat formulerat sig att man vill ”påminna om den dokumenterade skadereducerande effekt som nikotinportioner haft…”
Men ställd mot väggen svarar utrikeshandelsminister Benjamin Dousa att han inte ångrar Sveriges agerande och att ”Den här regeringen kommer alltid stå på den svenska snusarens sida”.
Det väcker många frågor. På vilket sätt är det att stå på svenska snusares sida att bromsa folkhälsoarbetet i andra länder? Tror den nuvarande regeringen så lite på sin egen politik att man anser det nödvändigt tillgripa vilseledande påståenden eller direkta lögner för att stärka sina argument?
Fört Sverige mot botten
Det som däremot inte kommer som en överraskning är att svängdörrarna mellan tobaksindustrin och den politiska nivån står på vid gavel i Sverige. I den senaste mätningen av Global Tobacco Industry Interference (GTI) rasade Sverige från 51:a plats till 68:e plats av 100 jämförda länder. Från en redan låg nivå har nuvarande regering alltså fört Sverige ännu längre ner mot botten. Tittar vi på en jämförelse med våra grannländer är det en föga smickrande bild.
Finland är det av våra grannländer som är allra bäst på att säkra skydd mot påverkan från tobaksindustrin, medan Sverige får direkt kritik för att att vi saknar riktlinjer för kontakter mellan den politiska nivån och tobaksindustrin. Att GTI inte bara är en teoretisk konstruktion, men också avspeglar vilken politik som faktiskt förs, ger en jämförelse mellan ländernas tobaksskatter en fingervisning om. Även här ligger Sverige i strykklass.
Att skatten på cigaretter är låg i Sverige jämfört med våra grannländer är nog inte riktigt den bild de flesta svenskar har. Men till och med Tyskland, det enda av våra grannländer med sämre ranking på GTI, har högre punktskatt på cigaretter än Sverige. I Irland är punktskatten nästan tre gånger så hög som i Sverige, omkring 125 kronor/paket.
Sverige en tobaksmånglare
Bland våra grannländer ses Sverige som en tobaksmånglare. Inte minst Danmark har problem med att danskar åker till Malmö för att köpa billiga cigaretter. För att komma till rätta med situationen har EU-kommissionen initierat frågan om att höja miniminivån för punktskatter på tobak. Det är något som förutsätter enighet mellan länderna. Och efter den initiala rundan har Sverige tyvärr sållat sig till de länder som riskerar att stoppa förslaget från att klubbas. Och återigen kan vi se hur det är de länder med dålig placering i GTI som agerar bromsklossar.
Att likt Storbritannien införa stopp mot försäljning av cigaretter till framväxande generationer, eller att likt Belgien, Nederländerna och Frankrike införa förbud mot vitt snus kommer inte vara möjligt så länge den politiska nivån har tobaksindustrins öra och vänder Folkhälsomyndigheten ryggen.
Vitt snus har exploderat
Benjamin Dousa försöker i radiointervjun istället föra ett cirkelargument att om färre väljer att röka och fler väljer att snusa är det positivt ur folkhälsosynpunkt. Men det är inte så verkligheten ser ut. Tobaksindustrin marknadsför inte det vita snuset gentemot medelålders rökare, utan gentemot barn och ungdomar. Och statistiken talar sitt tydliga språk. Inte bara så att vi ser hur användningen av vitt snus har exploderat bland ungdomar. Men det har också medfört att den positiva trend vi länge haft med färre rökande ungdomar nu har vänts till att fler och fler börjar röka. Och i de djupintervjuer som CAN genomfört är sambandet tydligt. Det är det vita snuset som varit den första nikotinprodukten ungdomarna har kommit i kontakt med, och när man väl har etablerat ett nikotinberoende är steget inte längre så långt till att också börja röka.
Ska vi vända den utvecklingen och åter kunna föra en hälsofrämjande tobakspolitik, är det första steget att slå igen tobaksindustrins svängdörrar till politiken.
