Efter år av framgångar möter cannabisindustrin nu bakslag i USA, där opinionen svänger och flera delstater vill begränsa eller stoppa legaliseringen, skriver Pelle Olsson i denna analys.
TTrots nedklassningen av medicinsk cannabis i USA har marijuanaindustrin drabbats av flera motgångar. Sedan 2023 har ingen ny delstat legaliserat drogen. Av de fyra delstatliga folkomröstningarna om cannabis förra året avvisades legalisering i tre. I den fjärde godkändes medicinsk användning. Under 2026 kommer det för första gången att röstas om att åter förbjuda drogen i ett par delstater.
Den 23 april meddelade USA:s justitieminister Todd Blanche att medicinsk cannabis ska nedklassas i narkotikastrafflagen från klass I till klass III. Det är en framgång för cannabisindustrin, även om det bara gäller i de 40 delstater som har godkänt medicinsk användning. Reformen innebär inte en federal nedklassning där all cannabis fortfarande är en klass I-drog.
Mindre positiv syn på cannabis
Ser man till hela bilden har opinionen börjat svänga mot en mindre positiv syn på cannabis.
I Gallupundersökningar har man sedan slutet av 1960-talet, med undantag för en nedgång på 90-talet, sett ett ökat stöd för legalisering. Bara 12 procent av amerikanerna tyckte så 1969 mot 70 procent 2023. Sedan dess har dock stödet minskat och låg förra året på 64 procent, vilket Drugnews tidigare skrivit om.
Av de fyra folkomröstningarna 2025 om cannabis avvisades legalisering i tre, medan Nebraska godkände medicinsk användning. Utöver detta införde Texas medicinsk cannabis genom lagstiftning.
Folkomröstningar mot legalisering
I 24 delstater är rekreationellt bruk tillåtet, men under 2026 kan det bli färre. I flera delstater kommer folkomröstningsinitiativ att åter förbjuda cannabis. I Massachusetts skulle ett sådant föreslag innebära att det medicinska cannabisprogrammet är kvar men inte innehav, användning, distribution, odling och beskattning av cannabis för rekreationellt bruk. Cannabisföretag i delstaten har förstås lämnat in en stämning för att förhindra folkomröstningen.
Samma process pågår i Arizona. Ett initiativ för att avskaffa legaliseringen har börjat samla underskrifter för att få ihop tillräckligt många så att en folkomröstning kan ske under året. Även i Maine har man samlat stöd för att avskaffa legaliseringen, men där räckte det inte antalet underskrifter. Motståndarna till legaliseringen kommer dock att försöka igen 2027.
Största hotet mot folkhälsan
I Oklahoma vill guvernören Kevin Stitt till och med se ett lagförslag som begränsar delstatens program för medicinsk cannabis. Det godkändes med bred majoritet 2018, medan rekreationellt bruk alltjämt är förbjudet. I ett tal i delstatens parlament anklagade guvernören den okontrollerade cannabisindustrin för att vara ett av de största hoten mot folkhälsan. ”Den här industrin plågas av utländska kriminella intressen och illasinnade aktörer, vilket gör den nästan omöjlig att tygla. Vi kan inte sätta ett plåster på ett brutet ben. / …/ Med den kunskapen är det dags att låta oklahomabor återföra trygghet och förnuft till sina kvarter”, sa han enligt journalistsajten Nondoc..
Nya bakslag för cannabisanhängarna
I en genomgång från tankesmedjan Rockefeller Institute of Government, skriver Heather Trela, styrelseledamot och operationell chef vid institutet, att legaliseringen enligt motståndarna inneburit att den kommersiella cannabisindustrin har medfört oavsiktliga konsekvenser såsom bekymmer över ungas tillgång, drogpåverkade bilförare, osäkerhet kring folkhälsa och aggressiv marknadsföring. Anhängarnas motargument är att den illegala marknaden skulle öka vid ett förbud och att skatteinkomsterna minskar.
Ett annat bakslag för cannabisanhängarna och industrin är, enligt Trela, att redan befintlig regleringen av legal cannabis kan stramas upp. I Ohio, den senaste delstaten som legaliserade i november 2023, har man bland annat begränsat de högsta tillåtna THC-nivåerna, förbjudit offentligt bruk, ökat skatterna och minskat antalet tillåtna plantor för hemodling. Protesterna mot dessa inskränkningar har misslyckats med att samla tillräckligt många röster för att återgå till det man röstade fram.
I Arkansas har en dom i Högsta domstolen fastslagit att det kan ske förändringar efter folkomröstningsbeslut. I det här fallet gällde det nya begränsningar för medicinsk användning som godkändes 2016.
Motgångar i Florida och Idaho
I vissa delstater har motståndare till legalisering av cannabis fokuserat på att förhindra att nya legaliseringsåtgärder inte kommer upp till omröstning. I Florida genomdrevs att de ska krävas 60 procent av rösterna för att ett förslag ka gå genom, så när det folkomröstades om cannabislegaliseringen 2024 räckte inte de inte med de 55,9 procent som röstade på det. Flera försök från anhängarna i Florida att få fram en folkomröstning att legalisera har försvårats av andra nytillkomna bestämmelser kring de olika procedurerna.
I Idaho, där varken medicinsk eller rekreationell cannabis är tillåten, hade anhängarna
fått klartecken att börja samla in de underskrifter som krävs för att folkomrösta 2026. Nu har emellertid konstitutionen i Idaho ändras så att man inte längre kan låta medborgarna rösta om cannabis och andra psykoaktiva substanser. Det måste gå via lagstiftningen och därmed fortsätter förbudet för alla slags bruk av cannabis att gälla.
Ett nytt kapitel i cannabisdebatten
Den politiska kampen om cannabis utvecklas och förändras alltså. Heather Trela från Rockerfeller Instiutet tror att nästa fas inte enbart kommer att innebära försök till legalisering i nya delstater utan också att försvara befintliga cannabisvänliga lagar.
”I det avseendet”, skriver hon ”kan cannabispolitiska strider 2026 markera början på ett nytt kapitel i den långvariga debatten om cannabis i USA – en debatt som definieras mindre av snabb expansion och mer av omstridd konsolidering.”
