Dags att höja åldersgränsen på alkohol?

Hand som tar en flaska
Det vore rimligt att diskutera en enhetlig 21-årsgräns för alkohol även i Sverige, skriver Pierre Andersson. Foto: iStock/sergeyryzhov

Är det dags att höja åldersgränsen för alkohol i Sverige, frågar sig Pierre Andersson, Senior policyrådgivare på Movendi International, i en debattartikel.

När unga får tillgång till alkohol tidigt påverkar det hälsa, livskvalitet och deltagande i arbetslivet decennier senare. Tre stora naturliga experiment – i Sverige, Finland och USA – pekar i samma riktning. Det är skäl nog att se över de svenska åldersgränserna.

Att skydda människors liv och hälsa är en grundsten i svensk alkoholpolitik. Särskilt viktigt är skyddet av unga. Forskning från Norden och USA visar att den ålder då unga får laglig tillgång till alkohol påverkar hälsan långt in i vuxenlivet. Högre åldersgränser ger mätbart bättre hälsa och mindre alkoholskador. För svensk del väcker det en fråga som förtjänar mer uppmärksamhet: är det dags att höja åldersgränsen på alkohol i Sverige?

Sänkt åldersgräns påverkade i decennier

I november 1967 började starköl säljas i livsmedelsbutiker i Göteborgs- och Bohuslän samt Värmland, med en åldersgräns på 16 år. Försöket hade sina rötter i 1960-talets alkoholpolitiska debatt. På den tiden var det främst spritkonsumtionen som oroade. Idén var att göra svagare drycker mer tillgängliga för att få bruket att växla från sprit till öl. Mellanölet hade redan släppts i livsmedelsbutiker 1965, starkölsförsöket byggde på samma tanke.

Försöket skulle pågå i fjorton månader, men avbröts i förtid, redan efter åtta och en halv månad. Polis, skola och socialtjänst rapporterade om kraftigt ökat alkoholbruk bland unga, mer fylla och fler ordningsstörningar.

Emelie Thern och kollegor vid Karolinska institutet följde 518 810 svenskar– de som var 14–20 år under experimentet – genom nationella register från 1971 till 2013. Resultaten från studien är tydliga: de som var unga under tiden för experimentet och bodde i de berörda länen hade nio procent högre risk att senare få förtidspension, 17 procent högre risk för alkoholberoende och 19 procent högre för psykisk ohälsa, jämfört med jämnåriga i resten av landet.

Åtta och en halv månad med lägre åldersgränser gav med andra ord sämre hälsa och sämre livskvalitet för en hel generation – märkbart och mätbart även fyrtio år senare.

Erfarenheter från Finland visar liknande resultat. Den 1 januari 1969 sänkte Finland åldern för alkoholköp från 21 till 18 år. Juha Luukkonen och kollegor vid Helsingfors universitet studerade reformen i en registerstudie publicerad i The Lancet Public Health 2023. De följde elva födelsekohorter (födda 1944–1954) genom finska register med 36 års uppföljning. Kohorterna var olika gamla 1969: de som var 17 fick köpa alkohol från 18 års ålder, medan de som var 20 eller 21 hade hunnit etablera sina vanor under den högre åldersgränsen.

De som fått köpa alkohol från 18 år hade mer alkoholskador decennier senare – både mer sjuklighet och högre dödlighet. De som var 21 år vid reformens införande hade lägre risk för alkoholrelaterad sjuklighet: 11 procent lägre för män och 13 procent lägre för kvinnor.

Lägre dödlighet med 21-årsgräns

En nyligen publicerad studie av Jie Li med fler ger en kompletterande bild från USA. Innan landet harmoniserade åldersgränsen vid 21 år 1989 hade delstaterna valt olika vägar mellan 1970 och 1988. Vissa höjde åldersgränsen stegvis, andra svängde upp och ner, och några hade hela tiden hållit fast vid 21. Forskarna följde alkoholbruk och alkoholskadedödlighet i delstaterna mellan 1999 och 2021, tio till trettio år efter den federala harmoniseringen.

Resultaten visar att delstater som hela tiden hade 21 som åldersgräns också hade lägst dödlighet på grund av alkohol bland vuxna över 30 år. De delstater som svängt fram och tillbaka hade högst alkoholkonsumtion och en snabbare ökning av dödligheten över tid än de som konsekvent legat på 21. Också delstater som hade lägre åldersgränser innan harmoniseringen hade högre dödlighet i alkoholskador än de som legat på 21 hela tiden – en senare höjning räcker inte för att hinna ifatt.

21 år ger bättre skydd än lägre åldersgränser, också långt in i vuxenlivet.

Forskarna drar två slutsatser: 21 år ger bättre skydd än lägre åldersgränser, också långt in i vuxenlivet. Vinsterna byggs på under hela livet. Och stabilitet är viktigt i sig. En höjning på pappret räcker inte om gränsen senare urholkas eller tillsynen sviktar. Vanor och normer som formats under en lägre ålder lever kvar långt efter att lagen ändrats. De biologiska och sociala förklaringarna är välkända. Tonåren är en känslig period – hjärnan utvecklas fortfarande, identiteten formas och alkoholvanorna grundläggs.

Rimligt diskutera höjning i Sverige

Enligt Li och kollegor har 134 länder gränser under 21 år för öl eller sprit. Ett land (Burkina Faso) har 13-årsgräns, medan 11 länder saknar åldersgräns för alkohol helt. Det är där hälsovinsterna med en höjning skulle bli som störst. I Sverige gäller 20 år på Systembolaget. För servering på restaurang och för folköl i livsmedelsbutik gäller 18 år. I en internationell jämförelse ligger Sverige därmed relativt högt – men forskningsresultaten väcker ändå frågor om var gränsen bör ligga. Tillsammans pekar studierna åt samma håll: en åldersgräns högre än 18 ger bättre folkhälsa. Det vore högst rimligt att diskutera en enhetlig 21-årsgräns även i Sverige.